Innehållsförteckning
Översättning:
2020-2021, 2023 Luna Jernberg
2026 Emma peel
2026 Mona Lisa
Detta är handboken för utgåvan Debian Edu 13 (Trixie).
Källan på https://wiki.debian.org/DebianEdu/Documentation/Trixie är en wiki och uppdateras ofta.
Uppdaterade översättningar finns tillgängliga online.
Debian Edu som också kallas Skolelinux är en Linux-distribution baserad på Debian som tillhandahåller en färdig miljö med ett helt konfigurerat skolnätverk. Det implementerar en klient-server-metod. Servrar och klienter är delar av programvara som interagerar med varandra. Servrar tillhandahåller information som krävs av klienter för att fungera. När en server är installerad på en maskin och dess klient på en annan dator, kallas själva maskinerna för servern och klienten, i en förlängning av konceptet.
Kapitlen om hårdvaru- och nätverkskrav och om arkitektur innehåller grundläggande systemdesigndetaljer.
Efter installationen av en huvudserver är alla tjänster som behövs för ett skolnätverk konfigurerade och systemet är klart att användas. Endast användare och datorer behöver läggas till via GOsa², ett lättanvänt webbgränssnitt, eller någon annan LDAP-redigerare. En nätverksstartmiljö med PXE/iPXE har också förberetts. Efter den första installationen av huvudservern från en cd-skiva, Blu-ray-skiva eller ett USB-minne kan därför alla andra datorer installeras via nätverket. Detta omfattar även ”mobila arbetsstationer” (sådana som kan tas med bort från skolnätverket, vanligtvis bärbara datorer eller netbook-datorer). Datorer kan dessutom startas via PXE/iPXE som disklösa arbetsstationer eller tunna klienter.
Flera utbildningsprogram som GeoGebra, Kalzium, KGeography, GNU Solfege och Scratch ingår i standardskrivbordsmiljöuppsättningen, som kan förlängas enkelt och nästan oändligt via Debians universum.
Debian Edu / Skolelinux är en Linux-distribution skapad av Debian Edu-projektet. Som en Debian Ren Blandning distribution det är ett officiellt Debian underprojekt.
Vad detta betyder för din skola är att Skolelinux är en version av Debian som erbjuder en out-of-the-box-miljö för ett helt konfigurerat skolnätverk.
Skolelinux projektet i Norge grundades den 2 juli 2001 och ungefär samtidigt startade Raphaël Hertzog Debian-Edu i Frankrike. Sedan 2003 är båda projekten förenade, men båda namnen stannade. "Skole" och (Debian-)"Education" är bara två välförstådda termer i dessa regioner.
Idag används systemet i flera länder runt om i världen.
Det här avsnittet av dokumentet beskriver nätverksarkitekturen och tjänsterna som tillhandahålls av en Skolelinux installation.
Figuren är en skiss över den antagna nätverkstopologin. Standardinställningen för ett Skolelinux nätverk förutsätter att det finns en (och bara en) huvudserver, samtidigt som det tillåter inkludering av både normala arbetsstationer och LTSP-servrar (med tillhörande tunna klienter och/eller disklösa arbetsstationer). Antalet arbetsstationer kan vara så stort eller litet som du vill (med början från ingen till många). Detsamma gäller för LTSP-servrarna, som var och en är på ett separat nätverk så att trafiken mellan klienterna och LTSP-servern inte påverkar resten av nätverkstjänsterna. LTSP förklaras i detalj i det relaterade Hur man gör-kapitlet.
Anledningen till att det bara kan finnas en huvudserver i varje skolnätverk är att huvudservern tillhandahåller DHCP, och det kan bara finnas en maskin som gör det i varje nätverk. Det är möjligt att flytta tjänster från huvudservern till andra maskiner genom att ställa in tjänsten på en annan dator, och därefter uppdatera DNS konfigurationen, peka DNS-aliaset för den tjänsten till rätt dator.
För att förenkla standardinställningen av Skolelinux körs internetanslutningen över en separat router, även kallad gateway. Se kapitlet Internetrouter för detaljer om hur man konfigurerar en sådan gateway om det inte är möjligt att konfigurera en befintlig efter behov.
DHCP på huvudservern betjänar nätverket 10.0.0.0/8 och tillhandahåller en PXE uppstarstmeny där du kan välja om du vill installera en ny server/arbetsstation, starta en tunn klient eller en disklös arbetsstation, köra memtest eller starta från den lokala hårddisken.
Detta är designat för att kunna modifieras; för detaljer se det relaterade Hur gör man kapitelet.
DHCP på LTSP-servrarna betjänar endast ett dedikerat nätverk på det andra gränssnittet (192.168.0.0/24 och 192.168.1.0/24 är förkonfigurerade alternativ) och bör sällan behöva ändras.
Konfigurationen för alla subnät lagras i LDAP.
Ett Skolelinux-nätverk behöver en huvudserver (värdnamn "tjener" som är norska och betyder "server") som per standard har IP-adressen 10.0.2.2 och installeras genom att välja huvudserverprofilen. Det är möjligt (men inte nödvändigt) att även välja och installera LTSP-server- och Arbetsstation-profilerna utöver huvudserverprofilen.
Med undantag för kontrollen av de tunna klienterna är alla tjänster initialt uppsatta på en central dator (huvudserver). Av prestandaskäl bör LTSP-servern/servrarna vara separata (även om det är möjligt att installera både huvudserver och LTSP-serverprofilerna på samma maskin). Alla tjänster tilldelas ett dedikerat DNS-namn och erbjuds exklusivt över IPv4. Det tilldelade DNS-namnet gör det enkelt att flytta enskilda tjänster från huvudservern till en annan maskin genom att helt enkelt stoppa tjänsten på huvudservern och ändra DNS-konfigurationen så att den pekar på den nya platsen för tjänsten (som bör ställas in på den maskinen först, förstås).
För att säkerställa säkerheten är alla anslutningar där lösenord överförs över nätverket krypterade, så inga lösenord skickas över nätverket som vanlig text.
Nedan finns en tabell över de tjänster som är inställda som standard i ett Skolelinux-nätverk och DNS-namnet för varje tjänst. Om möjligt kommer alla konfigurationsfiler att referera till tjänsten med namn (utan domännamn) vilket gör det enkelt för skolor att ändra antingen sin domän (om de har en egen DNS-domän) eller de IP-adresser de använder.
|
Tabell över tjänster | ||
|
Tjänste beskrivningar |
Vanligt namn |
DNS tjänstnamn |
|
Centraliserad loggning |
rsyslog |
syslog |
|
Domännamnstjänst |
DNS (BIND) |
domän |
|
Automatiskt nätverks konfiguration av maskiner |
DHCP |
bootps |
|
Klocksynkronisering |
NTP |
ntp |
|
Hemkataloger via nätverksfilsystem |
SMB / NFS |
hem |
|
Elektroniskt post kontor |
IMAP (Dovecot) |
postoffice |
|
Katalogtjänst |
OpenLDAP |
ldap |
|
Användaradministration |
GOsa² |
--- |
|
Webbserver |
Apache/PHP |
www |
|
Central säkerhetskopiering |
sl-backup, slbackup-php |
backup |
|
Webbcache |
Proxy (Squid) |
webcache |
|
Utskrifter |
CUPS |
ipp |
|
Säker fjärrinloggning |
OpenSSH |
ssh |
|
Automatisk konfiguration |
CFEngine |
cfengine |
|
LTSP-servrar |
LTSP |
ltsp |
|
Maskin och serviceövervakning med felrapportering, plus status och historik på webben. Felrapportering via e-post |
Munin, Icinga och Sitesummary |
sitesummary |
Personliga filer för varje användare lagras i deras hemkataloger, som görs tillgängliga av servern. Hemkataloger är tillgängliga från alla maskiner, vilket ger användare tillgång till samma filer oavsett vilken maskin de använder. Servern är operativsystemagnostisk och erbjuder åtkomst via NFS för Unix klienter och via SMB2/SMB3 för andra klienter.
Som standard är e-post inställd för lokal leverans (dvs. inom skolan), även om e-postleverans till det bredare Internet kan ställas in om skolan har en permanent internetanslutning. Klienter är inställda på att leverera e-post till servern (med 'smart värd'), och användare kan få åtkomst till sin personliga e-post via IMAP.
Alla tjänster är tillgängliga med samma användarnamn och lösenord, tack vare den centrala användardatabasen för autentisering och auktorisering.
För att öka prestandan på ofta besökta webbplatser används en webbproxy som cachar filer lokalt (Squid). I samband med blockering av webbtrafik i routern möjliggör detta även kontroll av internetåtkomst på enskilda maskiner.
Nätverkskonfiguration på klienterna görs automatiskt med DHCP. Alla typer av klienter kan anslutas till det privata 10.0.0.0/8-subnätet och kommer att få rätt antal IP-adresser; LTSP-klienter bör anslutas till motsvarande LTSP-server via det separata subnätet 192.168.0.0/24 (detta är för att säkerställa att nätverkstrafiken för LTSP-klienterna inte stör resten av nätverkstjänsterna).
Centraliserad loggning är inställd så att alla maskiner skickar sina syslog meddelanden till servern. Syslog tjänsten är inställd så att den endast accepterar inkommande meddelanden från det lokala nätverket.
Som standard är DNS-servern konfigurerad med en domän endast för internt bruk (*.intern), tills en riktig ("extern") DNS-domän kan konfigureras. DNS-servern är inställd som en cachande DNS-server så att alla maskiner i nätverket kan använda den som huvud-DNS-server.
Elever och lärare har möjlighet att publicera webbplatser. Webbservern tillhandahåller mekanismer för autentisering av användare och för att begränsa åtkomst till enskilda sidor och underkataloger för vissa användare och grupper. Användare kommer att ha möjlighet att skapa dynamiska webbsidor, eftersom webbservern kommer att vara programmerbar på serversidan.
Information om användare och maskiner kan ändras på en central plats och görs automatiskt tillgänglig för alla datorer i nätverket. För att uppnå detta ställs en centraliserad katalogserver upp. Katalogen kommer att ha information om användare, användargrupper, maskiner och grupper av maskiner. För att undvika användarförvirring kommer det inte att vara någon skillnad mellan filgrupper och nätverksgrupper. Detta innebär att grupper av maskiner som ska bilda nätverksgrupper kommer att använda samma namnutrymme som användargrupper.
Administrering av tjänster och användare kommer huvudsakligen att ske via webben, och följa etablerade standarder, fungera väl i de webbläsare som är en del av Skolelinux. Delegering av vissa uppgifter till enskilda användare eller användargrupper kommer att möjliggöras av administrationssystemen.
För att undvika vissa problem med NFS, och för att göra det enklare att felsöka problem, behöver de olika maskinerna synkroniserade klockor. För att uppnå detta ställs Skolelinux servern in via en lokal NTP server (Network Time Protocol), och alla arbetsstationer och klienter är inställda för att synkronisera med servern. Servern själv bör synkronisera sin klocka via NTP mot maskiner på Internet, vilket säkerställer att hela nätverket har rätt tid.
Skrivare ansluts där det är lämpligt, antingen direkt till huvudnätverket eller anslutna till en server, arbetsstation eller LTSP-server. Tillgången till skrivare kan styras för enskilda användare beroende på vilka grupper de tillhör; detta kommer att uppnås genom att använda kvot och åtkomstkontroll för skrivare.
Ett Skolelinux nätverk kan ha många LTSP servrar, vilka kommer att installeras genom att välja LTSP-serverprofilen.
LTSP-servrarna är inställda för att ta emot syslog från tunna klienter och arbetsstationer och vidarebefordra dessa meddelanden till den centrala syslog mottagaren.
Vänligen notera:
LTSP disklösa arbetsstationer använder de program som är installerade på servern.
Klientens rootfilsystem tillhandahålls med NFS. Efter varje modifiering av
LTSP-servern måste den relaterade avbilden återskapas; kör
debian-edu-ltsp-install --diskless_workstation
yes på LTSP-servern.
En tunn klientinstallation gör att vanliga datorer kan fungera som (X-)terminaler. Detta innebär att maskinen startar direkt från servern med PXE utan att använda den lokala klientens hårddisk. Den tunna klienten använder nu X2Go, eftersom LTSP har tappat stödet.
Tunna klienter är ett bra sätt att fortfarande göra väldigt gamla (mest 32-bitars) maskiner användbara eftersom de effektivt kör alla program på LTSP-servern. Detta fungerar enligt följande: tjänsten använder DHCP och TFTP för att ansluta till nätverket och starta från nätverket. Därefter monteras filsystemet från LTSP-servern med hjälp av NFS, och slutligen startas X2Go-klienten.
En disklös arbetsstation kör all programvara på datorn utan ett lokalt installerat operativsystem. Detta innebär att klientdatorer startar via PXE utan att köra programvara installerad på en lokal hårddisk.
Diskfria arbetsstationer är ett utmärkt sätt att använda kraftfull hårdvara med samma låga underhållskostnad som med tunna klienter. Programvara administreras och underhålls på servern utan behov av lokal installerad programvara på klienterna. Hemkataloger och systeminställningar lagras också på servern.
Alla Linux-maskiner som är installerade med Skolelinux
installationsprogrammet kommer att kunna administreras från en central
dator, troligen servern. Det kommer att vara möjligt att logga in på alla
maskiner via SSH, och därigenom ha full tillgång till maskinerna. Som root
måste man köra kinit först för att få en
Kerberos TGT.
All användarinformation lagras i en LDAP-katalog. Uppdateringar av användarkonton görs mot denna databas, som används av klienterna för användarautentisering.
För närvarande finns det två typer av installationsmediabilder: netinst och BD. Båda avbilderna kan också startas från USB-minnen.
Målet är att kunna installera en server från vilken typ av medium som helst på en gång, och installera alla andra klienter över nätverket genom att starta upp från nätverk.
Endast nätinstallationsavbildningen behöver åtkomst till Internet under installationen.
Installationen bör inte ställa några frågor, med undantag för önskat språk, plats, tangentbord och maskinprofil (Huvudserver, Arbetsstation, LTSP-server, ...). All annan konfiguration kommer att ställas in automatiskt med rimliga värden, för att ändras från en central plats av systemadministratören efter installationen.
Varje Skolelinux användarkonto är tilldelad en del av filsystemet på filservern. Denna sektion (hemkatalog) innehåller användarens konfigurationsfiler, dokument, e-post och webbsidor. Vissa av filerna bör ställas in så att de har läsbehörighet för andra användare på systemet, några ska vara läsbara av alla på Internet och vissa ska inte vara tillgängliga för läsning av någon annan än användaren.
För att alla diskar som används för användarkataloger eller delade kataloger
ska kunna ges unika namn på alla datorer i installationen kan de monteras
som /skole/host/directory/. Till en början
skapas katalogen /skole/tjener/home0/ på
filservern, och där skapas alla användarkonton. Fler kataloger kan sedan
skapas vid behov för särskilda användargrupper eller användningsmönster.
För att möjliggöra delad åtkomst till filer under det normala UNIX-behörighetssystemet måste användarna vara i kompletterande delade grupper (som "studenter") såväl som den personliga primära gruppen som de är i som standard. Om användare har en lämplig umask för att göra nyskapade objekt grupptillgängliga (002 eller 007), och om katalogerna de arbetar i är setgid för att säkerställa att filerna ärver rätt gruppägande, är resultatet kontrollerad fildelning mellan medlemmar i en grupp.
De initiala åtkomstinställningarna för nyskapade filer är en
policyfråga. Debians standardumask är 022 (vilket inte skulle tillåta
gruppåtkomst som beskrivits ovan), men Debian Edu använder standardvärdet
002 - vilket betyder att filer skapas med läsbehörighet för alla, som senare
kan tas bort genom explicit användaråtgärd. Detta kan alternativt ändras
(genom att redigera
/etc/pam.d/common-session) till en umask på
007 - vilket betyder att läsåtkomsten initialt är blockerad, vilket kräver
användaråtgärder för att göra de tillgängliga. Den första metoden uppmuntrar
kunskapsdelning och gör systemet mer transparent, medan den andra metoden
minskar risken för oönskad spridning av känslig information. Problemet med
den första lösningen är att det inte är uppenbart för användarna att
materialet de skapar kommer att vara tillgängligt för alla andra
användare. De kan bara upptäcka detta genom att inspektera andra användares
kataloger och se att deras filer är läsbara. Problemet med den andra
lösningen är att få människor sannolikt gör sina filer tillgängliga, även om
de inte innehåller känslig information och innehållet skulle vara till hjälp
för nyfikna användare som vill lära sig hur andra har löst särskilda problem
(vanligtvis konfigurationsproblem) .
Det finns olika sätt att ställa in en Skolelinux lösning. Det kan installeras på bara en fristående dator eller som en regionsövergripande lösning på många skolor som drivs centralt. Denna flexibilitet gör en enorm skillnad för konfigurationen av nätverkskomponenter, servrar och klientmaskiner.
Syftet med de olika profilerna förklaras i nätverksarkitektur kapitlet.
Om LTSP är tänkt att användas, ta en titt på wikisidan
för LTSP Hårdvarukrav.
Datorerna som kör Debian Edu / Skolelinux måste ha antingen 32-bitars (Debian-arkitektur 'i386', äldsta processorer som stöds är 686-klassade sådana) eller 64-bitars (Debian-arkitektur 'amd64') x86-processorer.
Tunna klienter med endast 256 MiB RAM och 400 MHz är inte omöjliga, även om mer RAM och snabbare processorer rekommenderas.
För arbetsstationer, disklösa arbetsstationer och fristående system är 1500 MHz och 1024 MiB RAM de absoluta minimumkraven. För att köra moderna webbläsare och LibreOffice rekommenderas minst 2048 MiB RAM.
Minimumkraven för diskutrymme beror på profilen som är installerad:
kombinerad huvudserver + LTSP-server + arbetsstation (om ett grafiskt gränssnitt önskas på servern): 60 GiB (plus ytterligare utrymme för användarkonton).
LTSP-server: 40 GiB.
arbetsstation eller fristående: 30 GiB.
minimal installation av nätverksansluten dator: 4 GiB.
LTSP-servrar behöver två nätverkskort när de använder standardnätverksarkitekturen:
eth0 är ansluten till huvudnätverket (10.0.0.0/8),
eth1 används för att betjäna LTSP-klienter.
Bärbara datorer är flyttbara arbetsstationer, så de har samma krav som arbetsstationer.
En lista över testad hårdvara finns på https://wiki.debian.org/DebianEdu/Hardware/ . Denna lista är inte helt komplett.
https://wiki.debian.org/InstallingDebianOn är ett försök att dokumentera hur man installerar, konfigurerar och använder Debian på viss specifik hårdvara, så att potentiella köpare kan veta om den hårdvaran stöds och befintliga ägare att veta hur man får ut det bästa av den hårdvaran.
När du använder standardnätverksarkitekturen gäller dessa regler:
Du behöver exakt en huvudserver.
Du kan ha hundratals arbetsstationer på huvudnätverket.
Du kan ha många LTSP-servrar på huvudnätverket; två olika subnät är förkonfigurerade (DNS, DHCP) i LDAP, fler kan läggas till.
Du kan ha hundratals tunna klienter och/eller disklösa arbetsstationer på varje LTSP-servernätverk.
Du kan ha hundratals andra maskiner som kommer att ha dynamiska IP-adresser tilldelade.
För åtkomst till Internet behöver du en router/gateway (se nedan).
En router/gateway, ansluten till Internet på det externa gränssnittet och som körs på IP -adressen 10.0.0.1 med nätmask 255.0.0.0 på det interna gränssnittet, behövs för att ansluta till Internet.
Routern ska inte köra en DHCP-server, den kan köra en DNS -server, även om detta inte behövs och inte kommer att användas.
Om du inte redan har en router, eller om den befintliga routern inte kan
konfigureras på rätt sätt, kan en dator som uppfyller kraven för en minimal
Debian-installation och har minst två nätverksgränssnitt göras om till en
gateway mellan det befintliga nätverket och Debian Edu-nätverket. I installationsdokumentationen
beskrivs ett enkelt sätt att installera och konfigurera en Debian-dator med
debian-edu-router-config.
Om du behöver något för en inbäddad router eller åtkomstpunkt rekommenderar vi att du använder OpenWRT, även om du naturligtvis också kan använda den ursprungliga fasta programvaran. Det är lättare att använda den ursprungliga fasta programvaran; att använda OpenWRT ger dig fler valmöjligheter och kontroll. Kontrollera OpenWRT webbsidorna för en lista över hårdvara som stöds.
Det är möjligt att använda en annan nätverkskonfiguration (det finns en dokumenterad procedur för att göra detta), men om du är inte tvingas göra detta av en befintlig nätverksinfrastruktur, så rekommenderar vi att du inte gör det och rekommenderar att du stannar med standard nätverksarkitekturenr.
Vi rekommenderar att du läser, eller åtminstone ögnar igenom, versionsfakta för Debian Trixie innan du börjar installera ett system för produktionsbruk. Mer information om Debian Trixie finns i dess installationshandbok.
Prova Debian Edu/Skolelinux, det borde bara fungera.
Det rekommenderas dock att du läser kapitlen om krav på hårdvara och nätverk och om arkitekturen innan du börjar installera en huvudserver .
Var noga med att också läsa kapitlet komma igång"> för att komma igång med denna handbok, eftersom det förklarar hur du loggar in för första gången.
amd64 and
i386 are the names of two Debian
architectures for x86 CPUs, both are or have been build by AMD, Intel and
other manufacturers. amd64 is a 64-bit
architecture and i386 is a 32-bit
architecture. New installations today should be done using
amd64.
i386 should only be used for very old
hardware. Debian Edu 12 Codename bookworm was the last version to provide
the i386 architecture.
The netinst iso image can be used for installation from CD/DVD and USB flash drives and is available for the Debian architecture amd64. As the name implies, Internet access is required for the installation.
This image is available for download from:
This ISO image is approximately 17 GB large and can be used for installation of amd64 machines, also without access to the Internet. Like the netinst image it can be used on USB flash drives or disk media of sufficient size.
This image is available for download from:
Detaljerade instruktioner för att verifiera och använda dessa avbilder är en del av Debian-CD FAQ.
Källor är tillgängliga från Debians arkiv på de vanliga platserna, fler media är länkade på https://get.debian.org/cdimage/release/current/source/
När du gör en Debian Edu-installation har du några alternativ att välja mellan. Var inte rädd; det finns inte många. Vi har gjort ett bra jobb med att dölja komplexiteten i Debian under installationen och därefter. Debian Edu är dock Debian, och om du vill finns det mer än 59 000 paket att välja mellan och en miljard konfigurationsalternativ. För majoriteten av våra användare bör våra standardinställningar vara bra. Observera: om LTSP är avsedd att användas, välj en lättviktig skrivbordsmiljö.
Vanligt nätverk för skola eller hem med internetåtkomst via en router som tillhandahåller DHCP:
Installation av en huvudserver är möjlig, men efter omstart kommer det inte att finnas någon internetåtkomst (på grund av primärt nätverksgränssnitt IP 10.0.2.2/8).
Se Internetrouter kapitelet för detaljer om hur man ställer in en gateway om det inte är möjligt att konfigurera en befintlig efter behov.
Anslut alla komponenter som visas i arkitektur kapitlet.
Huvudservern bör ha en internetanslutning när den startas för första gången i rätt miljö.
Vanliga institutions eller skolnätverk, liknande det ovan, men med proxyanvändning krävs.
Lägg till 'debian-edu-expert' till kärnans kommandorad; se vidare nedan för detaljer om hur detta går till.
Några ytterligare frågor måste besvaras, inklusive proxyserverrelaterade.
Nätverk med router/gateway IP 10.0.0.1/8 (som inte tillhandahåller en DHCP-server) och internetåtkomst:
Så snart den automatiska nätverkskonfigurationen misslyckas (på grund av att DHCP saknas), välj manuell nätverkskonfiguration.
Ange 10.0.2.2/8 som värd IP
Ange 10.0.0.1 som gateway IP
Ange 8.8.8.8 som namnserver IP om du inte vet bättre
Huvudservern bör fungera som den ska efter den första uppstarten.
Offline (ingen Internetanslutning):
Använd BD ISO-avbild.
Se till att alla (riktiga/virtuella) nätverkskablar är urkopplade.
Välj "Konfigurera inte nätverket just nu" (efter att DHCP misslyckats med att konfigurera nätverk och du tryckte på "Fortsätt").
Uppdatera systemet när det har startats för första gången i rätt miljö med internetåtkomst.
Flera skrivbordsmiljöer finns tillgängliga:
Xfce har ett något större fotavtryck än LXDE men ett mycket bra språkstöd (106 språk).
KDE och GNOME har båda bra språkstöd, men för stort fotavtryck för både äldre datorer och för LTSP-klienter.
Cinnamon är ett lättare alternativ till GNOME.
MATE är lättare än de tre ovan, men saknar bra språkstöd för flera länder.
LXDE har det minsta fotavtrycket och stöder 35 språk.
LXQt är en lätt skrivbordsmiljö (språkstöd liknande LXDE) med ett modernare utseende och känsla (baserat på Qt precis som KDE).
Debian Edu som ett internationellt projekt har valt att använda Xfce som standard skrivbordsmiljö; se nedan hur du ställer in en annan.
När du installerar ett system med profilen Arbetsstation inkluderad, installeras många utbildningsrelaterade program. För att bara installera den grundläggande profilen, ta bort desktop=xxxx kärnans kommandoradsparameter innan du startar installationen; se vidare nedan för detaljer om hur detta går till. Detta gör att man kan installera ett platsspecifikt system och kan användas för att påskynda testinstallationer.
Observera: Om du vill installera en skrivbordsmiljö i efterhand ska du inte använda Debian Edu-metapaketen, till exempel education-desktop-xfce, eftersom de installerar alla utbildningsrelaterade program. Installera i stället exempelvis task-xfce-desktop. Ett eller flera av de nya metapaketen för skolnivåerna education-preschool, education-primaryschool, education-secondaryschool och education-highschool kan installeras efter användningsområdet.
För detaljer om Debian Edu-metapaket, se sidan översikt över Debian Edu-paket.
Installationsprogrammets uppstartsmeny på 64-bitars hårdvara - BIOS läge
Grafisk installation använder GTK installationsprogram där du kan använda musen.
Installera använder textläge.
Avancerade alternativ> ger en undermeny med mer detaljerade alternativ att välja.
Hjälp ger några tips om hur du använder installationsprogrammet; se skärmdump nedan.
Tillbaka... Låter dig återgå till huvudmenyn.
Grafisk expertinstallation ger dig åtkomst till alla tillgängliga frågor, musen kan användas.
Grafiskt räddningsläge gör detta installationsmedium till en räddningsskiva för nödsituationer.
Grafisk automatiserad installation behöver en förinställnings fil
Expertinstallation ger dig åtkomst till alla tillgängliga frågor i textläge.
Räddningsläge textläge; gör detta installationsmedium till en räddningsskiva för nödsituationer.
Automatiserad installation textläge, behöver en förinställnings fil.
Använd inte Grafisk expert installation
eller Expertinstallation, använd
debian-edu-expert istället som en
ytterligare kärnparameter i undantagsfall.
Hjälpskärm
Denna hjälpskärm är självförklarande och aktiveras genom att trycka på <F>-tangenter på tangentbordet för att få mer detaljerad hjälp om de ämnen som beskrivs.
Installationsprogrammets uppstartsmeny på 64-bitars hårdvara - UEFI läge
Lägg till eller ändra startparametrar för installationer
I båda fallen kan uppstarstalternativ redigeras genom att trycka på TAB eller E i startmenyn; skärmbilderna visar kommandoraden för Grafisk insallation.
Du kan använda en befintlig HTTP-proxytjänst i nätverket för att påskynda
installationen av Huvudserver-profilen från CD. Lägg
till
t.ex.
mirror/http/proxy=http://10.0.2.2:3128 som
en extra uppstartsparameter.
Om du redan har installerat Huvudserver-profilen på en dator, bör ytterligare installationer göras via PXE, eftersom detta automatiskt använder proxyn för huvudservern.
För att installera GNOME skrivbordsmiljön
istället för standard Xfce
skrivbordsmiljö, ersätt xfce med
gnome i parametern
desktop=xfce.
För att installera skrivbordsmiljön LXDE
istället, använd desktop=lxde.
För att installera skrivbordsmiljön LXQt
istället, använd desktop=lxqt.
För att installera skrivbordsmiljön KDE
Plasma istället, använd
desktop=kde.
För att installera skrivbordsmiljön Cinnamon istället, använd
desktop=cinnamon.
Och för att installera skrivbordsmiljön MATE istället, använd
desktop=mate.
Kom ihåg system kraven och se till att du har minst två nätverkskort (NIC) om du planerar att sätta upp en LTSP-server.
Välj ett språk (för installationen och det installerade systemet).
Välj en plats som normalt borde vara den plats där du bor.
Välj en tangentbordskarta (landets standard är oftast bra).
Välj profil(er) från följande lista:
Huvudserver
Detta är huvudservern (tjener) för din skola som tillhandahåller alla tjänster som är förkonfigurerade för att fungera direkt. Du måste installera endast en huvudserver per skola! Denna profil innehåller inget grafiskt användargränssnitt. Om du vill ha ett grafiskt användargränssnitt, välj Arbetsstation eller LTSP-server utöver detta.
Arbetsstation
En dator som startar från sin lokala hårddisk och kör all programvara och alla enheter lokalt som en vanlig dator, förutom att användarinloggningar autentiseras av huvudservern, där användarnas filer och skrivbordsprofil lagras.
Roaming arbetsstation
Samma som en arbetsstation men kan autentiseras med hjälp av cachade referenser, vilket innebär att den kan användas utanför skolans nätverk. Användarnas filer och profiler lagras på den lokala disken. För en enskild användares bärbara dator och andra bärbara datorer ska denna profil väljas och inte 'Arbetsstation' eller 'Fristående' som föreslagits i tidigare utgåvor.
LTSP-server
En tunn klient (och disklös arbetsstation) server kallas en LTSP-server. Klienter utan hårddiskar startar och kör programvara från denna server. Den här datorn behöver två nätverksgränssnitt, mycket minne och helst mer än en processor eller kärna. Se kapitlet om nätverksanslutna klienter för mer information om detta ämne. Om du väljer den här profilen aktiveras även arbetsstationsprofilen (även om den inte är vald) - en LTSP-server kan också alltid användas som arbetsstation.
Fristående
En vanlig dator som kan fungera utan en huvudserver (det vill säga att den inte behöver vara i nätverket). Inkluderar bärbara datorer.
Minimal
Den här profilen kommer att installera baspaketen och konfigurera maskinen för att integreras i Debian Edu-nätverket, men utan några tjänster och program. Det är användbart som en plattform för enstaka tjänster som manuellt flyttas ut från huvudservern.
Om vanliga användare ska kunna använda ett sådant system, måste det läggas till genom att använda GOsa² (liknande en arbetsstation) och paketet libpam-krb5 måste installeras.
Profilerna Huvudserver, Arbetsstation och LTSP-server är förvalda. Dessa profiler kan installeras på en maskin tillsammans om du vill installera en så kallad kombinerad huvudserver. Detta innebär att huvudservern kommer att vara en LTSP-server och även användas som en arbetsstation. Detta är standardvalet, eftersom vi antar att de flesta kommer att vilja ha det. Observera att du måste ha 2 nätverkskort installerade i en maskin som ska installeras som en kombinerad huvudserver eller som en LTSP-server för att bli användbar efter installation.
Säg "ja" eller "nej" till automatisk partitionering. Var medveten om att om du säger "ja" förstörs all data på hårddiskarna! Att säga "nej" å andra sidan kommer att kräva mer arbete och du måste se till att de nödvändiga partitionerna skapas och är tillräckligt stora.
Säg gärna "ja" till att skicka information till https://popcon.debian.org/ för att vi ska kunna veta vilka paket som
är populära och bör behållas för framtida utgåvor. Även om du inte behöver,
är det ett enkelt sätt för dig att hjälpa till.
Vänta. Om de valda profilerna inkluderar LTSP-server kommer installationsprogrammet att tillbringa ganska lång tid i slutet, "Avsluta installationen - Kör debian-edu-profile-udeb...".
Efter att ha angett root lösenordet kommer du att bli ombedd att skapa ett normalt användarkonto "för icke-administrativa uppgifter". För Debian Edu är detta konto mycket viktigt: det är kontot du kommer att använda för att hantera Skolelinux nätverket.
Lösenordet för denna användare måste ha
en längd på minst 5 tecken och måste skilja sig från användarnamnet - annars kommer inloggning inte att
vara möjlig (även om ett kortare lösenord och även ett lösenord som matchar
användarnamnet kommer att accepteras av installationsprogrammet).
Vänta igen i händelse avkombinerad huvudserver efter att ha startat om systemet. Det kommer att spendera ganska lång tid på att generera SquashFS-avbilder för disklösa arbetsstationer.
I händelse av en separat LTSP-server, den disklösa arbetsstationen och/eller installationen av den tunna klienten behöver några manuella steg. Mer information finns i kapitlet Hur gör du för nätverksklienter.
debian-edu-router-config paketet förenklar
installationen av en gateway för ett DebianEdu-nätverk genom en interaktiv
konfigurationsprocess där den nödvändiga informationen erhålls genom en
serie dialogrutor.
För att använda det gör du en minimal Debian-installation. Använd det
vanliga installationsprogrammet för Debian och inte Debian
Edu-installationsprogrammet, eftersom Debian Edu-installationer inte stöds
av debian-edu-router-config.
Installera debian-edu-router-config paketet
med
DEBIAN_FRONTEND=noninteractive apt install -y -q debian-edu-router-config
Felmeddelanden angående konfigurationen förväntas och kan ignoreras för tillfället.
För konfigurationsprocessen efter installationen av
debian-edu-router-config krävs fysisk
åtkomst till datorn.
Nätverksgränssnitten kan redan vara anslutna till motsvarande nätverk men behöver inte vara det. Det är dock nödvändigt att vara medveten om vilket gränssnitt som kommer att anslutas till vilket nätverk. För att få mer information om nätverkshårdvaran
lshw -class network
kan användas.
Ta bort konfigurationen av de två nätverksgränssnitten som ska användas från
/etc/network/interfaces eller filer i
/etc/network/interfaces.d/ och
avkonfigurera dom två interfacen genom att använda
ip addr flush <interface>
Den egentliga konfigurationsprocessen startas med
dpkg-reconfigure --force uif debian-edu-router-config
Välj "debian-edu-router" på frågan om konfigurationsmetoden för uif-brandväggen. Bekräfta att du vill ställa in brandväggen för Debian Edu Router.
Bestäm om du vill svara på ping och traceroute. Om du är osäker svara med ja eftersom det kan vara användbart för att diagnostisera nätverksproblem.
Bekräfta att du vill aktivera vidarebefordran av IP-paket.
Nästa sedan nätverk till nätverksgränssnitten i din router, välj ett av de erbjudna alternativen beroende på om dina nätverksgränssnitt redan är anslutna eller inte.
Välj det gränssnitt som är anslutet till uppströmsnätverket.
Välj ett internt nätverk, om du är osäker och bara vill ha ett enda internt nätverk väljer du "Utbildning" här.
Välj om VLAN ska användas för interna nätverk, om du är osäker välj nej här.
Välj "IPv4" här.
Select "Education" if you followed the above suggestion on internal networks, and optionally 'Uplink' as well, but only if your upstream network requires a static IP address.
Ange 10.0.0.1/8 som statisk IP-adress för
det interna nätverket ”Education” om du följde förslaget ovan om interna
nätverk.
Aktivera NAT för det interna nätverket.
Aktivera internetåtkomst för interna nätverk.
Om du vill exponera alla interna tjänster på internet kan du konfigurera dem med hjälp av den beskrivna syntaxen. Observera att SSH-åtkomst till gatewayen kan konfigureras med följande dialogruta.
Bestäm från vilka nätverk du vill tillåta SSH-åtkomst till porten.
Konfigurera SSH port, detta ska vara 22 om
konfigurationen inte har ändrats.
Aktivera inte DHCP för de interna nätverken. DHCP tillhandahålls av Debian Edu-huvudservern.
Connect the network interfaces if you have not already done so and reboot the machine. Now when you log in as root, you should see Debian Edu Router Menu.
Om SSH-åtkomst har aktiverats kan gatewayen konfigureras om på distans via
menyn som visas när du loggar in som root. Om du trycker på
c i huvudmenyn växlar du till
konfigurationsmenyn. Därifrån kan hela eller delar av konfigurationen ändras
med samma dialogsystem som användes vid den ursprungliga konfigurationen.
Troligtvis kommer du att vilja använda profilen 'Roaming arbetsstation' (se ovan). Var medveten om att all data lagras lokalt (så var extra försiktig med säkerhetskopior) och inloggningsuppgifter cachelagras (så efter en lösenordsändring kan inloggningar kräva ditt gamla lösenord om du inte har anslutit din bärbara dator till nätverket och loggat in med nytt lösenord).
Efter att du har installerat från USB-flashminne/Blu-ray-avbilden kommer
/etc/apt/sources.list endast att innehålla
källor från den avbilden. Om du har en Internetanslutning rekommenderar vi
starkt att du lägger till följande rader så att tillgängliga
säkerhetsuppdateringar kan installeras:
deb http://deb.debian.org/debian/ trixie main deb http://security.debian.org trixie-security main
En netinst-installation (vilket är den typ av installation som vår CD tillhandahåller) kommer att hämta vissa paket från CD:n och resten från nätet. Mängden paket som hämtas från nätet varierar från profil till profil men håller sig under en gigabyte (såvida du inte väljer att installera alla möjliga skrivbordsmiljöer). När du väl har installerat huvudservern (om du installerar en ren huvudserver eller kombiserver spelar ingen roll), kommer ytterligare installation att använda dess proxy för att undvika att ladda ner samma paket flera gånger från nätet.
Det är möjligt att direkt kopiera en CD/BD/ISO-avbild till USB-flash enheter (även kända som "USB-stickor") och starta från dem. Kör helt enkelt ett kommando som detta, anpassa bara fil och enhetsnamnet efter dina behov:
sudo dd if=debian-edu-amd64-XXX.iso of=/dev/sdX bs=1M
För att fastställa värdet på X, kör det här kommandot före och efter att USB-enheten har satts i:
lsblk -p
Observera att kopieringen tar ganska lång tid.
Beroende på vilken avbild du väljer kommer USB-minnet att fungera precis som en CD- eller Blu-ray-skiva.
För denna installationsmetod krävs en fungerande huvudserver. När klienter startar via nätverket visas en iPXE-meny med alternativ för installation och start. Om PXE-installationen misslyckas med ett felmeddelande om att en XXX.bin-fil saknas behöver klientens nätverkskort troligen icke-fri fast programvara. I så fall måste Debians installationsprograms initrd ändras. Detta görs genom att köra kommandot:
/usr/share/debian-edu-config/tools/pxe-addfirmware
på servern.
Så här ser iPXE-menyn ut när endast profilen Huvudserver är installerad:
Så här ser iPXE-menyn ut med profilen LTSP-server:
Denna inställning tillåter också att disklösa arbetsstationer och tunna klienter kan startas upp på huvudnätverket. Till skillnad från arbetsstationer och separata LTSP-servrar behöver disklösa arbetsstationer inte läggas till i LDAP med GOsa².
Mer information om nätverksklienter finns i kapitlet Hur gör man för nätverksklienter.
PXE-installationen använder en debian-installer förinställd fil, som kan modifieras för att be om fler paket att installera.
En rad som följande måste läggas till
tjener:/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat
d-i pkgsel/include string my-extra-package(s)
PXE-installationen använder förinställningsfilen
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat.
Filen kan ändras för att anpassa förinställningarna som används under
installationen och därmed undvika fler frågor vid nätverksinstallation. Ett
annat sätt är att lägga till extra inställningar i
/etc/debian-edu/pxeinstall.conf och
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat.local
och sedan köra
/usr/sbin/debian-edu-pxeinstall för att
uppdatera de genererade filerna.
Mer information finns i handboken för Debians installationsprogram.
För att inaktivera eller ändra användningen av proxy vid installation via
PXE, raderna som innehåller
mirror/http/proxy,
mirror/ftp/proxy och
preseed/early_command i
tjener:/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat
måste ändras. För att inaktivera användningen av en proxy
vid installation, sätt '#' framför de två första raderna och ta bort delen
"export http_proxy="http://webcache:3128";
" från den sista.
Vissa inställningar kan inte förinställas eftersom de behövs innan
förinställningsfilen laddas ned. Språk, tangentbordslayout och
skrivbordsmiljö är exempel på sådana inställningar. Om du vill ändra
standardinställningarna, redigera iPXE-menyfilen
/srv/tftp/ltsp/ltsp.ipxe på huvudservern.
Att skapa anpassade CD-, DVD- eller Blu-ray-skivor kan vara ganska enkelt eftersom vi använder Debians installationsprogram, som har en modulär design och andra trevliga funktioner. Förinställning låter dig definiera svar på de frågor som normalt ställs.
Så allt du behöver göra är att skapa en förinställningsfil med dina svar (detta beskrivs i bilagan till Debian Installations-manualen) och modifera om CD/DVD:n.
Textläget och den grafiska installationen är funktionellt identiska - bara utseendet är annorlunda. Det grafiska läget ger möjlighet att använda en mus, och ser naturligtvis mycket snyggare och modernare ut. Om inte hårdvaran har problem med det grafiska läget, finns det ingen anledning att inte använda den.
Så här är en skärmdumpstur genom en grafisk 64-bitars Huvudserver + Arbetsstation + LTSP-server-installation (i BIOS-läge) och hur det ser ut vid den första uppstarten av huvudservern och en PXE-uppstart på LTSP-klientnätverket (tunn klientsessionsskärm - och inloggningsskärm efter sessionen till höger har klickats).
Under installationen av huvudservern så kommer ett första användarkonto att
skapas. I följande text kommer detta konto att hänvisas till som "första
användaren". Det här kontot är speciellt, eftersom hemkatalogbehörigheten är
inställd på 700 (så chmod o+x ~ behövs för
att göra personliga webbsidor tillgängliga), och den första användaren kan
använda sudo för att bli root.
Läs informationen om Debian Edu-specifik konfiguration av filsystemåtkomst innan du lägger till användare. Anpassa den vid behov efter organisationens policy.
Efter installationen är de första sakerna du behöver göra den första användaren:
Logga in på servern.
Lägg till användare med GOsa².
Lägg till arbetsstationer med GOsa².
Lägga till användare och arbetsstationer beskrivs i detalj nedan, så läs detta kapitel fullständigt. Det täcker hur man utför dessa minimala steg korrekt samt andra saker som alla förmodligen kommer att behöva göra.
Ytterligare information finns på andra ställen i handboken. Kapitlet Nya funktioner i Trixie bör läsas av alla som känner till tidigare utgåvor. Den som uppgraderar från en tidigare utgåva bör också läsa kapitlet Uppgraderingar.
Om generisk DNS-trafik blockeras från ditt nätverk och du behöver använda
någon specifik DNS-server för att söka upp internetvärdar, måste du tala om
för DNS-servern att använda denna server som sin "sändare". Uppdatera
/etc/bind/named.conf.options och ange IP-adressen för den DNS-server som ska
användas.
Det länkade Hur man gör kapitlet innehåller fler tips och tricks och några vanligt ställda frågor.
GOsa² är ett webbaserat hanteringsverktyg som hjälper till att hantera några viktiga delar av din Debian Edu-installation. Med GOsa² kan du hantera (lägga till, ändra eller ta bort) dessa huvudgrupper:
Användaradministration
Gruppadministration
NIS Nätgrupp administration
Maskinadministration
DNS administration
DHCP administration
För GOsa²-åtkomst behöver du Skolelinux huvudserver och ett (klient)system med en webbläsare installerad som kan vara själva huvudservern om den installerades som en så kallad kombinerad server (Huvudserver + LTSP-server + arbetsstationsprofiler).
Om du (troligen av misstag) installerade en ren profil för huvudserver och inte har någon klient med en webbläsare till hands är det enkelt att installera ett minimalt skrivbord på huvudservern. Kör följande kommandon i ett (icke-grafiskt) skal som den användare du skapade under installationen av huvudservern (den första användaren):
$ sudo apt update $ sudo apt install task-desktop-xfce lightdm education-menus $ sudo service lightdm start
Från en webbbläsare använd webbadress https://www/gosa för GOsa² åtkomst, och logga in som den första användaren.
Om du använder en ny Debian Edu Trixie-dator känner webbläsaren till webbplatscertifikatet.
Annars får du ett felmeddelande om att SSL-certifikatet är fel. Och om du vet att du är ensam i ditt nätverk, berätta bara för webbläsaren att acceptera det och ignorera detta.
Efter att ha loggat till GOsa² kommer du att se översiktssidan för GOsa².
Därefter kan du välja en uppgift i menyn eller klicka på någon av uppgiftsikonerna på översiktssidan. För navigering rekommenderar vi menyn till vänster på skärmen, eftersom den förblir synlig på alla administrationssidor i GOsa².
I Debian Edu lagras konto, grupp- och systeminformation i en LDAP-katalog. Dessa data används inte bara av huvudservern utan också av (disklösa) arbetsstationer, LTSP-servrarna och andra maskiner i nätverket. Med LDAP behöver kontoinformation om elever, lärare etc. endast anges en gång. Efter att informationen har tillhandahållits i LDAP kommer informationen att vara tillgänglig för alla system i hela Skolelinux-nätverket.
GOsa² är ett administrationsverktyg som använder LDAP för att lagra information och tillhandahålla en hierarkisk avdelningsstruktur. Till varje ”avdelning” kan du lägga till användarkonton, grupper, system, nätgrupper med mera. Beroende på hur organisationen är uppbyggd kan du använda avdelningsstrukturen i GOsa²/LDAP för att avbilda organisationsstrukturen i LDAP-dataträdet på Debian Edu-huvudservern.
En standardinstallation av en Debian Edu-huvudserver innehåller för närvarande två ”avdelningar”: Lärare och Elever, samt LDAP-trädets basnivå. Elevkonton är avsedda att läggas till i avdelningen ”Elever” och lärare i avdelningen ”Lärare”. System (servrar, arbetsstationer, skrivare med mera) läggs för närvarande till på basnivån. Utforma en egen struktur som passar verksamheten. (Ett exempel på hur användare kan skapas i årskursgrupper med gemensamma hemkataloger för varje grupp finns i kapitlet Instruktioner/Avancerad administration i denna handbok.)
Beroende på vilken uppgift du vill utföra (hantera användare, grupper, system med mera) visar GOsa² en annan vy för den valda avdelningen (eller basnivån).
Klicka först på ”Användare” i navigeringsmenyn till vänster. Den högra sidan av skärmen ändras och visar en tabell med avdelningsmapparna ”Elever” och ”Lärare” samt kontot för GOsa²-administratören (den först skapade användaren). Ovanför tabellen finns ett fält som heter Bas. Där kan du navigera i trädstrukturen (för muspekaren över området så visas en listruta) och välja en basmapp för den åtgärd du vill utföra (till exempel lägga till en ny användare).
Bredvid objektet för trädnavigering finns menyn ”Åtgärder”. För muspekaren över objektet så visas en undermeny. Välj ”Skapa” och sedan ”Användare”. Därefter leds du genom guiden för att skapa användare.
Det viktigaste att lägga till är mallen (newstudent eller newteacher) och det fullständiga namnet på din användare (se bild).
När du följer guiden ser du att GOsa² automatiskt skapar ett användarnamn utifrån personens riktiga namn. Ett användarnamn som ännu inte finns väljs automatiskt, så flera användare med samma fullständiga namn är inget problem. Observera att GOsa² kan skapa ogiltiga användarnamn om det fullständiga namnet innehåller tecken utanför ASCII.
Om du inte tycker om det skapade användarnamnet kan du välja ett annat
förslag i listrutan, men i guiden kan du inte välja helt fritt. (För att
kunna redigera det föreslagna användarnamnet öppnar du
/etc/gosa/gosa.conf i en textredigerare och
lägger till
allowUIDProposalModification="true" som ett
ytterligare alternativ i ”location”-definitionen.)
När guiden är klar visas GOsa²-skärmen för det nya användarobjektet. Använd flikarna högst upp för att kontrollera de ifyllda fälten.
När du har skapat användaren (du behöver inte anpassa de fält som guiden har lämnat tomma ännu) klickar du på knappen ”OK” i det nedre högra hörnet.
Som sista steg ber GOsa² dig ange ett lösenord för den nya användaren. Skriv
lösenordet två gånger och klicka sedan på ”Ange lösenord” i det nedre högra
hörnet.
Vissa tecken är kanske inte tillåtna som en del av lösenordet.
Om allt gick bra kan du nu se den nya användaren i användarlistan. Du bör nu kunna logga in med det användarnamnet på vilken Skolelinux-maskin som helst i ditt nätverk.
För att ändra eller ta bort en användare bläddrar du i systemets användarlista med GOsa². Mitt på skärmen kan du öppna rutan ”Filter”, som är ett sökverktyg i GOsa². Om du inte vet exakt var användarkontot finns i trädet går du till basnivån i GOsa²/LDAP-trädet och söker där med alternativet ”Sök i underträd”.
När du använder rutan ”Filter” visas resultaten omedelbart i tabellvyn mitt på skärmen. Varje rad motsvarar ett användarkonto. Längst till höger på varje rad finns små ikoner för olika åtgärder: redigera användare, låsa konto, ange lösenord och ta bort användare.
En ny sida kommer att dyka upp där du direkt kan ändra information om användaren, ändra användarens lösenord och ändra listan över grupper som användaren tillhör.
Eleverna kan ändra sina egna lösenord genom att logga in på GOsa² med sina egna användarnamn. För att underlätta åtkomsten av GOsa² finns en post som heter Gosa i skrivbordets systemmeny (eller systeminställningar). En inloggad student kommer att presenteras med en mycket minimal version av GOsa² som endast tillåter åtkomst till studentens eget kontodatablad och till dialogrutan för inställning av lösenord.
Lärare som är inloggade under sina egna användarnamn har speciella privilegier i GOsa². Då visas en mer privilegierad vy av GOsa² och lärare kan ändra lösenorden för alla studentkonton. Detta kan vara mycket praktiskt under lektion.
För att administrativt ställa in ett nytt lösenord för en användare
sök efter användaren som ska modifieras, enligt förklaringen ovan
klicka på nyckelsymbolen i slutet av raden där användarnamnet visas
på sidan som visas senare kan du ställa in ett nytt lösenord som du själv valt
Var medveten om säkerhetsimplikationer på grund av lösenord som är lätta att gissa!
Det går att masskapa användare i GOsa² med en CSV-fil som kan skapas i ett
lämpligt kalkylprogram (till exempel
localc). Minst följande fält måste anges:
uid, efternamn (sn), förnamn (givenName) och lösenord. Kontrollera att
fältet uid inte innehåller några dubbletter. Observera att
dubblettkontrollen även måste omfatta befintliga uid-poster i LDAP (de kan
hämtas genom att köra getent passwd | grep tjener/home | cut
-d":" -f1 på kommandoraden).
Följande formatregler gäller för en sådan CSV-fil (GOsa² är ganska oförlåtande när det gäller dem):
Använd ',' som fältavskiljare
Använd inte citattecken
CSV filen får inte innehålla en rubrikrad (av den sort som normalt innehåller kolumnnamn)
Ordningen på fälten är inte relevant och kan definieras i GOsa² under massimporten
Massimportstegen är:
klicka på länken ”LDAP-hanterare” i navigeringsmenyn till vänster
klicka på fliken "Importera" på skärmen till höger
bläddra på din lokala disk och välj en CSV-fil med listan över användare som ska importeras
välj en tillgänglig användarmall som ska tillämpas under massimport (som NewTeacher eller NewStudent)
klicka på knappen "Importera" i det nedre högra hörnet
Det är en bra idé att göra några tester först, helst med en CSV-fil med några fiktiva användare, som kan raderas senare.
Detsamma gäller modulen för lösenordshantering, där du kan återställa många lösenord med en CSV-fil eller skapa nya lösenord för användare som tillhör ett visst LDAP-underträd.
Användarkonton kan också läggas till från kommandoraden med verktyget
ldap-createuser-krb5. Se dokumentationen i
administrationsinstruktionerna.
Hanteringen av grupper är mycket lik hanteringen av användare.
Du kan ange ett namn och en beskrivning per grupp. Se till att du väljer rätt nivå i LDAP-trädet när du skapar en ny grupp.
Genom att lägga till användare i en nyskapad grupp kommer du tillbaka till användarlistan, där du förmodligen vill använda filter rutan för att hitta användare. Kontrollera LDAP-trädnivån också.
Grupperna som anges i grupphanteringen är också vanliga unix-grupper, så du kan använda dem för filbehörigheter också.
Med datorhanteringen kan du i princip hantera alla nätverksanslutna enheter i Debian Edu-nätverket. Varje dator som läggs till i LDAP-katalogen med GOsa² har ett värdnamn, en IP-adress, en MAC-adress och ett domännamn (vanligtvis ”intern”). En utförligare beskrivning av Debian Edu-arkitekturen finns i kapitlet Arkitektur i denna handbok.
Disklösa arbetsstationer och tunna klienter fungerar direkt när en kombinerad huvudserver används.
Arbetsstationer med diskar (inklusive separata LTSP-servrar) måste läggas till med GOsa². I bakgrunden skapas
både ett datorspecifikt Kerberos-huvudnamn (ett slags
konto) och en tillhörande keytab-fil (som innehåller en
nyckel som används som lösenord). Keytab-filen måste
finnas på arbetsstationen för att användarnas hemkataloger ska kunna
monteras. När det tillagda systemet har startats om loggar du in som root
och kör
/usr/share/debian-edu-config/tools/copy-host-keytab.
För att skapa ett huvudnamn och en keytab-fil för ett system som redan har konfigurerats med GOsa² loggar du in som root på huvudservern och kör
/usr/share/debian-edu-config/tools/gosa-modify-host <hostname> <IP>
Vänligen notera: skapande av värdtangenter är möjligt för system av typen arbeitsstationer, servrar och terminaler men inte för de av typen nätenheter. Se kapitlet Hur gör du för nätverksklienter för NFS-konfigurationsalternativ.
För att lägga till en dator väljer du System och sedan Lägg till i GOsa²-huvudmenyn. Datorns namn måste vara ett giltigt okvalificerat värdnamn; lägg inte till domännamnet här. Du kan använda en IP-adress eller ett värdnamn från det förkonfigurerade adressutrymmet 10.0.0.0/8. För närvarande finns endast två fördefinierade fasta adresser: 10.0.2.2 (tjener) och 10.0.0.1 (gateway). Adresserna från 10.0.16.20 till 10.0.31.254 (ungefär 10.0.16.0/20 eller 4 000 värdar) är reserverade för DHCP och tilldelas dynamiskt.
För att tilldela en värd med MAC-adressen 52:54:00:12:34:10 en statisk
IP-adress i GOsa² måste du ange MAC-adressen, värdnamnet och IP-adressen;
alternativt kan du klicka på knappen Föreslå
ip som kommer att visa den första lediga fasta adressen i
10.0.0.0/8, troligen ungefär 10.0.0.2 om du lägger till den första maskinen
på detta sätt. Det kan vara bättre att först tänka på ditt nätverk: till
exempel kan du använda 10.0.0.x med x>10 och x<50 för servrar och
x>100 för arbetsstationer. Glöm inte att aktivera det nyss tillagda
systemet. Med undantag för huvudservern kommer då alla system att ha en
matchande ikon.
Om datorerna har startats som tunna klienter eller disklösa arbetsstationer,
eller har installerats med någon av nätverksprofilerna, kan skriptet
sitesummary2ldapdhcp användas för att
automatiskt lägga till dem i GOsa². För enkla datorer fungerar det
direkt. För datorer med fler än en MAC-adress måste den adress som faktiskt
används väljas; sitesummary2ldapdhcp -h
visar användningsinformation. Observera att IP-adresserna som visas efter
att sitesummary2ldapdhcp har körts tillhör
det dynamiska IP-intervallet. Systemen kan därefter anpassas till nätverket:
byt namn på varje nytt system, aktivera DHCP och DNS, lägg till det i
nätgrupper (rekommenderade nätgrupper visas i skärmbilden nedan) och starta
sedan om systemet. Följande skärmbilder visar hur detta ser ut i praktiken:
root@tjener:~# sitesummary2ldapdhcp -a -i ether-22:11:33:44:55:ff info: Create GOsa machine for am-2211334455ff.intern [10.0.16.21] id ether-22:11:33:44:55:ff. Enter password if you want to activate these changes, and ^c to abort. Connecting to LDAP as cn=admin,ou=ldap-access,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no enter password: ******** root@tjener:~#
Ett cronjob som uppdaterar DNS körs varje timme; su -c
ldap2bind kan användas för att utlösa uppdateringen
manuellt.
Att söka efter och ta bort maskiner är ganska likt att söka efter och ta bort användare, så att den information kommer inte upprepas här.
Efter att ha lagt till en maskin i LDAP-trädet med GOsa² kan du ändra dess egenskaper med hjälp av sökfunktionen och klicka på maskinnamnet (som du skulle göra med användare).
Formatet på dessa systemposter liknar det du redan känner från att ändra användarposter, men fälten betyder olika saker i detta sammanhang.
Att lägga till en dator i en NetGroup
ändrar exempelvis inte behörigheterna för filåtkomst eller kommandokörning
på datorn eller för användarna som är inloggade där. Det begränsar i stället
vilka tjänster datorn får använda på huvudservern.
Standardinstallationen tillhandahåller följande
NetGroups:
alla-värdar
cups-queue-autoflush-hosts
cups-queue-autoreenable-hosts
fsautoresize-hosts
ltsp-server-hosts
netblock-hosts
printer-hosts
server-hosts
shutdown-at-night-hosts
shutdown-at-night-wakeup-hosts-blacklist
workstation-hosts
För närvarande används funktionen NetGroup
för följande:
Ändra storlek på partitioner (fsautoresize-hosts)
Debian Edu-maskiner i den här gruppen kommer automatiskt att ändra storlek på LVM-partitioner som får ont om utrymme.
Stänga av maskiner på natten (shutdown-at-night-hosts och shutdown-at-night-wakeup-hosts-blacklist)
Debian Edu-maskiner i denna grupp stängs automatiskt av på natten för att spara energi.
Hantera skrivare (cups-queue-autoflush-hosts och cups-queue-autoreenable-hosts)
Debian Edu-maskiner i dessa grupper kommer automatiskt att tömma alla utskriftsköer varje natt och återaktivera alla inaktiverade utskriftsköer varje timme.
Blockera internetåtkomst (netblock-hosts)
Debian Edu-datorer i den här gruppen får endast ansluta till datorer i det lokala nätverket. Tillsammans med begränsningar i webbproxyn kan detta användas under prov.
För centraliserad skrivarhantering peka din webbläsare till https://www.intern:631. Detta är det normala
CUPS-hanteringsgränssnittet där du kan lägga till/ta bort/ändra dina
skrivare och kan rensa upp i utskriftskön. Som standard är endast den första
användaren tillåten, men detta kan ändras genom att lägga till användare i
gruppen GOsa² printer-admins.
Paketet p910nd är installerat som standard på ett system med Arbetsstation profilen.
Redigera /etc/default/p910nd så här
(USB-skrivare):
P910ND_OPTS="-f /dev/usb/lp0"
P910ND_START=1
Konfigurera skrivaren med webbgränssnittet
https://www.intern:631; välj
nätverksskrivartyp AppSocket/HP JetDirect
(för alla skrivare oavsett märke eller modell) och ställ in
socket://<workstation ip>:9100 som
anslutnings-URI.
Standardinställningen i Debian Edu är att klockorna på alla datorer hålls synkroniserade, men inte nödvändigtvis visar rätt tid. NTP används för att uppdatera tiden. Som standard synkroniseras klockorna med en extern källa. Det kan göra att datorerna håller den externa internetanslutningen öppen om den upprättas när den används.
Om du använder uppringd uppkoppling eller ISDN och betalar per minut, vill
du ändra denna standardinställning.
För att inaktivera synkronisering med en extern klocka måste filen
/etc/ntp.conf på huvudservern ändras. Lägg till kommentar ("#") markeringar
framför server-posterna. Efter detta måste
NTP-servern startas om genom att köra service ntp
restart som root. För att testa om en maskin använder de
externa klockkällorna, kör ntpq -c lpeer.
På grund av ett möjligt fel i den automatiska partitioneringen kan vissa
partitioner vara alltför fulla efter installationen. Utöka dem genom att
köra debian-edu-fsautoresize -n som
root. Mer information finns i instruktionen ”Ändra storlek på partitioner” i
kapitlet med
administrationsinstruktioner.
Denna sektion förklarar hur man använder apt
full-upgrade.
Att använda apt är verkligen enkelt. För
att uppdatera ett system måste du utföra två kommandon på kommandoraden som
root: apt update (som uppdaterar listorna
över tillgängliga paket) och apt
full-upgrade (som uppgraderar paketen för vilka en
uppgradering är tillgänglig).
Det är också lämpligt att uppgradera med lokalen C för att få utdata på engelska. Om problem uppstår är det då större chans att en sökning ger relevanta träffar.
LC_ALL=C apt full-upgrade -y
Efter att ha uppgraderat paketet
debian-edu-config kan ändrade
Cfengine-konfigurationsfiler vara tillgängliga. Kör ls -ltr
/etc/cfengine3/debian-edu/ för att kontrollera om så är
fallet. För att tillämpa ändringarna, kör LC_ALL=C cf-agent
-D installation.
Det är viktigt att köra debian-edu-ltsp-install
--diskless_workstation yes efter uppgraderingar av
LTSP-servern så att SquashFS-avbildningen för disklösa klienter hålls
uppdaterad.
Efter en punktutgivningsuppgradering av ett system med profilen
Huvudserver eller LTSP-server
måste debian-edu-pxeinstall köras för att
uppdatera PXE:s installationsmiljö.
Det är också en bra idé att installera
cron-apt och
apt-listchanges och konfigurera dem för att
skicka e-post till en adress du läser.
cron-apt kommer att meddela dig en gång om
dagen via e-post om eventuella paket som kan uppgraderas. Den installerar
inte dessa uppgraderingar, men laddar ner dem (vanligtvis på natten), så du
behöver inte vänta på nedladdningen när du gör apt
full-upgrade.
Automatisk installation av uppdateringar kan göras enkelt om så önskas, det
behöver bara att paketet
unattended-upgrades är installerat och
konfigurerat som enligt beskrivningen på wiki.debian.org/UnattendedUpgrades.
apt-listchanges kan skicka nya
ändringsloggposter till dig via e-post, eller alternativt visa dem i
terminalen när du kör apt.
Att köra cron-apt enligt beskrivningen ovan
är ett bra sätt att få reda på när säkerhetsuppdateringar finns för
installerade paket. Ett annat sätt är att prenumerera på Debians e-postlista
security-announce. Där får du även veta vad säkerhetsuppdateringen
gäller. Nackdelen jämfört med cron-apt är
att listan också innehåller information om uppdateringar för paket som inte
är installerade.
För säkerhetskopieringshantering peka din webbläsare till https://www/slbackup-php. Observera att du måste komma åt denna sida via SSL, eftersom du måste ange root-lösenordet där. Om du försöker komma åt den här sidan utan att använda SSL kommer det att misslyckas.
Observera: Webbplatsen fungerar endast om du tillfälligt tillåter
SSH-inloggning som root på säkerhetskopieringsservern, som som standard är
huvudservern (tjener.intern).
Som standard lagras säkerhetskopior av
/skole/tjener/home0,
/etc/,
/root/.svk och LDAP i katalogen
/skole/backup/, som hanteras som en separat partition av LVM. Om du bara
behöver reservkopior av filer, exempelvis om du råkar ta bort dem, bör denna
konfiguration räcka.
Var medveten om att det här säkerhetskopieringsschemat inte skyddar dig från
trasiga hårddiskar.
Om du vill säkerhetskopiera din skolas data till en extern server, en bandenhet eller annan hårddisk måste du ändra den befintliga konfigurationen lite.
Om du vill återställa en komplett mapp är det bästa alternativet att använda kommandoraden:
$ sudo rdiff-backup -r <date> \ /skole/backup/tjener/skole/tjener/home0/user \ /skole/tjener/home0/user_<date>
Då sparas innehållet från
/skole/tjener/home0/user för
<date> i katalogen
/skole/tjener/home0/user_<date>.
Om du vill återställa en enskild fil bör du kunna välja filen (och versionen) från webbgränssnittet och bara ladda ner den filen.
Om du vill bli av med äldre säkerhetskopior, välj "Underhåll" i menyn på säkerhetskopieringssidan och välj den äldsta ögonblicksbilden att behålla:
Munins trendrapporteringssystem är tillgängligt från https://www/munin/. Den tillhandahåller systemstatusmätningsdiagram på en daglig, veckovis, månads och årsbasis, och ger systemadministratören hjälp när han letar efter flaskhalsar och källa till systemproblem.
Listan över datorer som övervakas med Munin skapas automatiskt utifrån de
värdar som rapporterar till sitesummary. Alla värdar där paketet munin-node
är installerat registreras för Munin-övervakning. Vanligtvis tar det ett
dygn från det att en dator installeras tills övervakningen börjar, på grund
av ordningen som cron-jobben körs i. Du kan påskynda processen genom att
köra sitesummary-update-munin som root på
sitesummary-servern (vanligtvis huvudservern). Då uppdateras filen
/etc/munin/munin.conf.
Vilka mätvärden som samlas in bestäms automatiskt på varje dator av
programmet munin-node-configure. Det
identifierar tillgängliga insticksmoduler i
/usr/share/munin/plugins/ och skapar
symboliska länkar till de relevanta modulerna i
/etc/munin/plugins/.
Information om Munin finns på https://munin-monitoring.org/.
System- och tjänsteövervakning med Icinga är tillgänglig på https://www/icingaweb2/. Vilka datorer och tjänster som övervakas
bestäms automatiskt utifrån information som samlas in av
sitesummary-systemet. Datorer med profilerna Huvudserver och LTSP-server får
fullständig övervakning, medan arbetsstationer och tunna klienter får enkel
övervakning. Installera paketet
nagios-nrpe-server på en arbetsstation för
att aktivera fullständig övervakning där.
Som standard skickar Icinga inte e-post. Detta kan ändras genom att ersätta
notify-by-nothing med
host-notify-by-email och
notify-by-email i filen
/etc/icinga/sitesummary-template-contacts.cfg.
Konfigurationsfilen för Icinga är
/etc/icinga/sitesummary.cfg. Cron-jobbet
för sitesummary skapar
/var/lib/sitesummary/icinga-generated.cfg
med listan över värdar och tjänster som ska övervakas.
Extra Icinga-kontroller kan läggas i filen
/var/lib/sitesummary/icinga-generated.cfg.post
för att få dem inkluderade i den genererade filen.
Information om Icinga finns tillgänglig från https://www.icinga.com/ eller i paketet
icinga-doc.
Här finns instruktioner om hur du hanterar de vanligaste Icinga-varningarna.
Partitionen (/usr/ i exemplet) är för full. Det finns i huvudsak två
lösningar: (1) ta bort filer eller (2) utöka partitionen. Om det gäller
partitionen /var/ kan du frigöra utrymme genom att rensa APT-cachen med
apt clean. Om det finns ledigt utrymme i
LVM-volymgruppen kan programmet
debian-edu-fsautoresize hjälpa genom att
utöka partitionerna. För att köra programmet automatiskt varje timme kan den
berörda värden läggas till i nätgruppen
fsautoresize-hosts.
Nya paket finns tillgängliga för uppgradering. De mest kritiska är
vanligtvis säkerhetsuppdateringar. Uppgradera genom att köra
apt upgrade && apt full-upgrade som
root i en terminal, eller logga in via SSH och kör samma kommando.
Om du inte vill uppgradera paket manuellt och lita på att Debian gör ett bra
jobb med nya versioner, kan du konfigurera
unattended-upgrades för att automatiskt
uppgradera alla nya paket varje natt. Detta kommer inte att uppgradera LTSP
chroots.
Den körande kärnan är äldre än den senast installerade kärnan, och en omstart krävs för att aktivera den senast installerade kärnan. Detta är normalt ganska brådskande, eftersom nya kärnor normalt dyker upp i Debian Edu för att fixa säkerhetsproblem.
Många jobb väntar i CUPS-skrivarköerna. Det beror troligen på att en
skrivare inte är tillgänglig. Inaktiverade skrivarköer aktiveras varje timme
på värdar som är medlemmar i nätgruppen
cups-queue-autoreenable-hosts, så där bör
ingen manuell åtgärd behövas. Skrivarköerna töms varje natt på värdar som är
medlemmar i nätgruppen
cups-queue-autoflush-hosts. Om en värd har
många jobb i kön kan du överväga att lägga till den i en eller båda
nätgrupperna.
Sitesummary samlar in information från varje dator och skickar den till
centralservern. Den insamlade informationen finns i
/var/lib/sitesummary/entries/. Skript i
/usr/lib/sitesummary/ kan användas för att
skapa rapporter.
En enkel rapport från Sitesummary utan detaljer finns på https://www/sitesummary/.
Viss dokumentation om Sitesummary finns på https://wiki.debian.org/DebianEdu/HowTo/SiteSummary.
Mer information om Debian Edu-anpassningar som är användbara för systemadministratörer finns i kapitlet med administrationsinstruktioner och i kapitlet med instruktioner för avancerad administration.
Innan du läser denna uppgraderingsguide, observera att liveuppdateringar av
dina produktionsservrar utförs på egen risk.
Debian Edu/Skolelinux levereras med ABSOLUT INGEN
GARANTI, i den utsträckning det är tillåtet enligt tillämplig lag.
Läs hela detta kapitel och kapitlet Nya funktioner i Trixie innan du försöker uppgradera.
Att uppgradera Debian från en utgåva till nästa är i regel ganska enkelt. För Debian Edu är det tyvärr något mer komplicerat eftersom vi ändrar konfigurationsfiler på sätt som vi egentligen inte borde. De nödvändiga stegen beskrivs nedan. (Mer information om hur Debian Edu bör ändra konfigurationsfiler finns i Debian-felet 311188.)
I allmänhet är det svårare att uppgradera servrarna än arbetsstationerna, och huvudservern är svårast att uppgradera.
För att vara säker på att allt fungerar som tidigare efter uppgraderingen bör du prova den på ett testsystem, eller på testsystem som är konfigurerade på samma sätt som produktionsdatorerna. Där kan du genomföra uppgraderingen utan risk och kontrollera att allt fungerar som det ska.
Läs också informationen om den aktuella stabila Debian-utgåvan i dess installationshandbok.
Det kan också vara klokt att vänta ett tag och fortsätta köra Oldstable i några veckor, så att andra hinner testa uppgraderingen och dokumentera eventuella problem. Oldstable-utgåvan av Debian Edu fortsätter att få stöd en tid efter nästa Stable-utgåva, men när Debian slutar stödja Oldstable måste Debian Edu göra detsamma.
Var förberedd: kontrollera att du har testat uppgraderingen från Bookworm i
en testmiljö eller att du har säkerhetskopior som gör det möjligt att
återgå.
Observera att följande instruktion gäller en standardinstallation av en Debian Edu-huvudserver (desktop=xfce, profilerna Huvudserver, Arbetsstation och LTSP-server). (En allmän översikt över uppgraderingen från Bookworm till Trixie finns i https://www.debian.org/releases/trixie/releasenotes.)
Använd inte X, använd en virtuell konsol, logga in som root.
Om apt avslutas med ett fel försöker du
åtgärda det och/eller kör apt -f install
och därefter apt -y full-upgrade igen.
Börja med att se till att det nuvarande systemet är uppdaterat:
apt update apt full-upgrade
Förbered och starta uppgraderingen till Trixie:
sed -i 's/bookworm/trixie/g' /etc/apt/sources.list export LC_ALL=C apt update apt upgrade --without-new-pkgs apt full-upgrade
apt-list-changes: var beredd på att läsa mycket NYHETER. Tryck på <Retur> för att rulla nedåt och <q> för att avsluta visningsprogrammet. All information skickas med e-post till root, så att du kan läsa den igen (med mailx eller mutt).
Läs all information från debconf noggrant. Välj ”behåll den lokala version som för närvarande är installerad” om inget annat anges nedan. I de flesta fall räcker det att trycka på Retur.
starta om tjänster: Välj ja.
Samba-server och verktyg: Välj ”behåll den lokala version som för närvarande är installerad”.
openssh-server: Välj ”behåll den lokala version som för närvarande är installerad”.
Tillämpa och justera konfiguration:
cf-agent -v -D installation
Certificates generated by older Debian Edu releases lack the X.509
extensions required by OpenSSLv3 and are incompatible with Debian Edu 13+
clients. Administrators who manually upgrade the main server must
therefore regenerate them using the certificate defaults introduced in
Debian Edu 13. The default key algorithm was changed to ECDSA using the
prime256v1 curve. RSA-2048 itself remains
supported by OpenSSLv3 though. See !44
and !40
for further technical information.
Before continuing though, back up the existing certificate files. The archive contains private keys and must be kept secure.
$ (umask 077 && cd / && tar -vczf /root/debian-edu_RSA-certs_backup_pre-ECDSA.tar.gz etc/ssl/private/[Dd]ebian-[Ee]du* etc/ssl/certs/[Dd]ebian-[Ee]du* etc/debian-edu/www/[Dd]ebian-[Ee]du* usr/local/share/ca-certificates/[Dd]ebian-[Ee]du*)
This replaces the Debian Edu root CA. The new root
CA must be distributed to all clients again, using
/usr/share/debian-edu-config/tools/fetch-rootca-cert
on the clients.
$ /usr/share/debian-edu-config/tools/create-debian-edu-certs --force-overwrite
To restore the server-side certificate files from the archive:
$ tar -vxzf /root/debian-edu_RSA-certs_backup_pre-ECDSA.tar.gz -C /
Restoring the archive only restores the server-side certificate files. It does not undo distribution of the new root CA to clients.
Kontrollera om det uppgraderade systemet fungerar:
Starta om; logga in som första användare och testa
om det grafiska GOsa²-gränssnittet fungerar,
om det går att ansluta LTSP-klienter och arbetsstationer,
om det går att lägga till eller ta bort ett systems medlemskap i en nätgrupp,
om man kan skicka och ta emot interna mejl,
om man kan hantera skrivare,
och om andra platsspecifika funktioner fungerar.
För att uppgradera från en äldre utgåva måste du först uppgradera till den Bookworm-baserade Debian Edu-utgåvan och därefter följa anvisningarna ovan. I handboken för Debian Edu Bookworm finns instruktioner för uppgradering till Bookworm från föregående utgåva, Bullseye.
Instruktioner för allmän administration
Instruktioner för avancerad administration
Instruktioner för skrivbordet
Instruktioner för nätverksanslutna klienter
Instruktioner för Samba
Instruktioner för undervisning och lärande
Instruktioner för användare
Kapitlen Komma igång och Underhåll beskriver hur du kommer igång med Debian Edu och utför grundläggande underhåll. Instruktionerna i detta kapitel innehåller mer ”avancerade” tips och knep.
Med etckeeper spåras alla filer i
/etc/ med Git som versionshanteringssystem.
Det gör det möjligt att se när en fil läggs till, ändras eller tas bort och,
om det är en textfil, vad som ändrades. Git-arkivet lagras i
/etc/.git/.
Alla ändringar registreras automatiskt varje timme, vilket gör att konfigurationshistoriken kan hämtas och granskas.
Kommandot etckeeper vcs log används för att
visa historiken. För att kontrollera skillnaderna mellan två tidpunkter kan
du använda ett kommando som etckeeper vcs diff
.
Mer information finns i utdata från man
etckeeper.
Lista på användbara kommandon:
etckeeper vcs log etckeeper vcs status etckeeper vcs diff etckeeper vcs add . etckeeper vcs commit -a man etckeeper
På ett nyinstallerat system, försök med detta för att se alla ändringar som gjorts sedan systemet installerades:
etckeeper vcs log
Se vilka filer som för närvarande inte spåras och vilka som inte är uppdaterade:
etckeeper vcs status
För att registrera en fil manuellt när du inte vill vänta i upp till en timme:
etckeeper vcs commit -a /etc/resolv.conf
I Debian Edu ligger alla partitioner utom
/boot/ på logiska LVM-volymer. Med
Linuxkärnor från och med version 2.6.10 går det att utöka partitioner medan
de är monterade. För att krympa en partition måste den fortfarande vara
avmonterad.
Undvik helst mycket stora partitioner (säg över 20 GiB), eftersom det tar
lång tid att köra fsck på dem eller
återställa dem från en säkerhetskopia om det skulle behövas. Om möjligt är
det bättre att skapa flera mindre partitioner än en enda mycket stor.
Hjälpskriptet debian-edu-fsautoresize gör
det enklare att utöka fulla partitioner. När det körs läser det
konfigurationen från
/usr/share/debian-edu-config/fsautoresizetab,
/site/etc/fsautoresizetab och
/etc/fsautoresizetab. Därefter föreslår det
att partitioner med för lite ledigt utrymme utökas enligt reglerna i dessa
filer. Om skriptet körs utan argument visar det endast de kommandon som
krävs för att utöka filsystemet. Argumentet
-n måste anges för att kommandona faktiskt
ska köras och filsystemen utökas.
Skriptet körs automatiskt varje timme på varje klient listad i
fsautoresize-hosts nätgruppen.
När partitionen som används av Squid-proxyn ändras i storlek måste värdet
för cachestorleken i etc/squid/squid.conf
också uppdateras. Hjälpskriptet
/usr/share/debian-edu-config/tools/squid-update-cachedir
gör detta automatiskt genom att kontrollera den aktuella storleken på
partitionen /var/spool/squid/ och
konfigurera Squid så att 80 procent av den används som cache.
Logisk volymhantering (LVM) möjliggör storleksändring av partitionerna medan de är monterade och används. Du kan lära dig mer om LVM från LVM Hur gör man.
För att utöka en logisk volym manuellt anger du helt enkelt för kommandot
lvextend hur stor den ska bli. Följande
kommandon utökar exempelvis home0 till 30 GiB:
lvextend -L30G /dev/vg_system/skole+tjener+home0 resize2fs /dev/vg_system/skole+tjener+home0
För att utöka home0 med ytterligare 30 GiB infogar du ett plustecken (-L+30G).
ldapvi är ett verktyg för att redigera LDAP-databasen med en vanlig textredigerare på kommandoraden.
Följande måste utföras:
ldapvi -ZD '(cn=admin)'
Observera: ldapvi använder den förvalda
textredigeraren. Genom att köra export
EDITOR=vim i skalet kan miljön konfigureras så att en
vi-klon används som redigerare.
Varning: ldapvi är ett mycket kraftfullt
verktyg. Var försiktig så att LDAP-databasen inte skadas. Samma varning
gäller för JXplorer.
Att använda Kerberos för NFS-montering av hemkataloger är en säkerhetsfunktion. Arbetsstationer och LTSP-klienter fungerar inte utan Kerberos. Nivåerna krb5, krb5i och krb5p stöds (krb5 innebär Kerberos-autentisering, i står för integritetskontroll och p för sekretess, det vill säga kryptering). Belastningen på både servern och arbetsstationen ökar med säkerhetsnivån. krb5i är ett bra val och används därför som standard.
Huvudserver
logga in som root
kör ldapvi -ZD '(cn=admin)', sök efter
sec=krb5i och ersätt det med
sec=krb5 eller sec=krb5p.
redigera /etc/exports.d/edu.exports och
justera dessa poster därefter:
/srv/nfs4 gss/krb5i(rw,sync,fsid=0,crossmnt,no_subtree_check) /srv/nfs4/home0 gss/krb5i(rw,sync,no_subtree_check)
kör exportfs -r.
Detta verktyg gör det möjligt att ställa in standardskrivaren beroende på
plats, maskin eller gruppmedlemskap. För mer information, se
/usr/share/doc/standardskriver/README.md.
Administratören måste tillhandahålla konfigurationsfilen
/etc/standardskriver.cfg. Se
/usr/share/doc/standardskriver/examples/standardskriver.cfg
som exempel.
Föredrar du ett grafiskt användargränssnitt för LDAP-databasen kan du
använda paketet jxplorer, som installeras
som standard. Anslut så här för att få skrivåtkomst:
host: ldap.intern port: 636 Security level: ssl + user + password User dn: cn=admin,ou=ldap-access,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
ldap-createuser-krb är ett litet
kommandoradsverktyg för att skapa användarkonton. Det anropas så här:
ldap-createuser-krb5 [-u uid] [-g gid] [-G group[,group]...] [-d department] <username> <gecos>
Alla argument utom användarnamnet och GECOS-fältet är valfria. Det senare
bör vanligtvis innehålla användarens fullständiga namn. Om inget annat anges
väljer verktyget automatiskt nästa lediga UID och GID och lägger inte till
användaren i några ytterligare grupper. Om ingen avdelning anges väljs den
första gosaDepartment-posten i LDAP, troligen
skole. För vanliga användare är det oftast inte
önskvärt, så välj en lämplig avdelning, till exempel
Teachers eller Students. När du
har angett och bekräftat lösenordet samt angett LDAP-administratörens
lösenord skapar ldap-createuser-krb5
användarkontot i LDAP, anger Kerberos-lösenordet, skapar hemkatalogen och
lägger till en motsvarande Samba-användare. Följande skärmbild visar ett
exempel där ett användarkonto med namnet
harhir skapas för läraren ”Harry Hirsch”:
root@tjener:~# ldap-createuser-krb5 -d Teachers harhir "Harry Hirsch"
new user password:
confirm password:
dn: uid=harhir,ou=people,ou=Teachers,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
changetype: add
objectClass: top
objectClass: person
objectClass: organizationalPerson
objectClass: inetOrgPerson
objectClass: gosaAccount
objectClass: posixAccount
objectClass: shadowAccount
objectClass: krbPrincipalAux
objectClass: krbTicketPolicyAux
sn: Harry Hirsch
givenName: Harry Hirsch
uid: harhir
cn: Harry Hirsch
userPassword: {CRYPT}$y$j9T$TWnq55O1rvyLhjF.$oVf.t.RXC1v/4Y8FhV0umno629mo7bP7/YJyig6HET6
homeDirectory: /skole/tjener/home0/harhir
loginShell: /bin/bash
uidNumber: 2004
gidNumber: 2004
gecos: Harry Hirsch
shadowLastChange: 19641
shadowMin: 0
shadowMax: 99999
shadowWarning: 7
krbPwdPolicyReference: cn=users,cn=INTERN,cn=kerberos,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
krbPrincipalName: harhir@INTERN
ldap_initialize( <DEFAULT> )
Enter LDAP Password:
add objectClass:
top
person
organizationalPerson
inetOrgPerson
gosaAccount
posixAccount
shadowAccount
krbPrincipalAux
krbTicketPolicyAux
add sn:
Harry Hirsch
add givenName:
Harry Hirsch
add uid:
harhir
add cn:
Harry Hirsch
add userPassword:
{CRYPT}$y$j9T$TWnq55O1rvyLhjF.$oVf.t.RXC1v/4Y8FhV0umno629mo7bP7/YJyig6HET6
add homeDirectory:
/skole/tjener/home0/harhir
add loginShell:
/bin/bash
add uidNumber:
2004
add gidNumber:
2004
add gecos:
Harry Hirsch
add shadowLastChange:
19641
add shadowMin:
0
add shadowMax:
99999
add shadowWarning:
7
add krbPwdPolicyReference:
cn=users,cn=INTERN,cn=kerberos,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
add krbPrincipalName:
harhir@INTERN
adding new entry "uid=harhir,ou=people,ou=Teachers,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no"
modify complete
Authenticating as principal root/admin@INTERN with password.
kadmin.local: change_password harhir@INTERN
Enter password for principal "harhir@INTERN":
Re-enter password for principal "harhir@INTERN":
Password for "harhir@INTERN" changed.
kadmin.local: lpcfg_do_global_parameter: WARNING: The "encrypt passwords" option is deprecated
Added user harhir.Du kan använda stable-updates direkt, men det är inte nödvändigt. Uppdateringarna förs regelbundet över till stable-sviten i samband med punktutgåvor av Stable, vilket sker ungefär varannan månad.
Du kör Debian Edu eftersom du föredrar stabiliteten hos Debian Edu. Det går jättebra; det finns bara ett problem: ibland är programvaran lite mer föråldrad än du vill. Det är här backports.debian.org kliver in.
Backports är paket som har kompilerats om från Debian Testing (i de flesta fall) och Debian Unstable (endast i några få fall, till exempel säkerhetsuppdateringar). De kan därför köras utan nya bibliotek, där det är möjligt, i en stabil Debian-utgåva som Debian Edu. Vi rekommenderar att du endast väljer enskilda backport-paket som du behöver och inte använder alla tillgängliga backports.
Using Backports is simple:
cat << EOF > /etc/apt/sources.list.d/trixie-backports.sources Types: deb URIs: http://deb.debian.org/debian Suites: trixie-backports Components: main contrib non-free non-free-firmware Enabled: yes Signed-By: /usr/share/keyrings/debian-archive-keyring.gpg EOF apt update
Därefter kan backport-paket installeras enkelt. Följande kommando installerar en backport-version av tuxtype:
apt install tuxtype/trixie-backports
Backports are automatically updated (if available) just like other packages. Like the normal archive, backports has four sections: main, contrib, non-free and non-free-firmware.
Om du vill uppgradera från en version till en annan (till exempel från Trixie 13.1 till 13.2) men saknar internetanslutning och endast har fysiska medier följer du dessa steg:
Sätt in CD / DVD / Blu-ray skiva / USB-minne och använd kommandot apt-cdrom:
apt-cdrom add
För att citera apt-cdrom(8) man sidan:
apt-cdrom används för att lägga till en ny cd-skiva i APT:s lista över tillgängliga källor. apt-cdrom identifierar skivans struktur, korrigerar flera möjliga brännfel och verifierar indexfilerna.
Du måste använda apt-cdrom för att lägga till cd-skivor i APT-systemet; det kan inte göras manuellt. Dessutom måste varje skiva i en uppsättning med flera cd-skivor sättas in och genomsökas separat, så att eventuella brännfel kan hanteras.
Kör sedan dessa två kommandon för att uppgradera systemet:
apt update apt full-upgrade
killer är ett Perl-skript som avslutar
bakgrundsjobb. Bakgrundsjobb definieras som processer som tillhör användare
som inte är inloggade på datorn. Skriptet körs av ett cron-jobb en gång i
timmen.
unattended-upgrades är ett Debian-paket som
automatiskt installerar säkerhetsuppdateringar och andra uppgraderingar. När
paketet installeras är det förkonfigurerat för att installera
säkerhetsuppdateringar. Loggarna finns i
/var/log/unattended-upgrades/. Dessutom
finns alltid /var/log/dpkg.log och
/var/log/apt/.
Det går att spara energi och pengar genom att automatiskt stänga av
klientdatorerna på natten och starta dem igen på morgonen. Paketet
shutdown-at-night försöker stänga av datorn
varje hel timme från klockan 16.00, men gör det inte om den verkar
användas. Det försöker instruera BIOS att starta datorn omkring klockan
07.00, och huvudservern försöker starta datorer från klockan 06.30 genom att
skicka Wake-on-LAN-paket. Tiderna kan ändras i de enskilda datorernas
crontab-filer.
Tänk på följande när du konfigurerar detta:
Klienterna får inte stängas av när någon använder dem. Detta säkerställs
genom att utdata från who kontrolleras. Som
ett specialfall kontrolleras även SSH-anslutningskommandot för att fungera
med tunna X2Go-klienter.
För att undvika att säkringar löser ut bör du se till att alla klienter inte startar samtidigt.
Det finns två olika metoder för att väcka klienter. Den ena använder en
BIOS-funktion och kräver en fungerande och korrekt maskinvaruklocka samt ett
moderkort och en BIOS-version som stöds av
nvram-wakeup. Den andra kräver att
klienterna stöder Wake-on-LAN och att servern känner till alla klienter som
ska väckas.
På klienter som ska stängas av på natten skapar du filen
/etc/shutdown-at-night/shutdown-at-night,
eller lägger till värdnamnet (det vill säga utdata från
”uname -n” på klienten) i nätgruppen
”shutdown-at-night-hosts”. Värdar kan läggas till i nätgruppen i LDAP med
webbverktyget GOsa². Wake-on-LAN kan behöva
aktiveras i klienternas BIOS. Det är också viktigt att switcharna och
routrarna mellan Wake-on-LAN-servern och klienterna vidarebefordrar
WOL-paketen även när klienterna är avstängda. Vissa switchar vidarebefordrar
inte paket till klienter som saknas i switchens ARP-tabell, vilket blockerar
WOL-paketen.
Aktivera Wake-on-LAN på servern genom att lägga till klienterna i
/etc/shutdown-at-night/clients, en klient
per rad, med IP-adressen först och därefter MAC-adressen
(Ethernet-adressen), åtskilda med ett blanksteg. Du kan också skapa skriptet
/etc/shutdown-at-night/clients-generator
som genererar klientlistan dynamiskt.
Här är ett exempel på
/etc/shutdown-at-night/clients-generator
för användning med sitesummary:
#!/bin/sh PATH=/usr/sbin:$PATH export PATH sitesummary-nodes -w
Om nätgruppen används för att aktivera shutdown-at-night på klienterna är
följande skript, som använder verktyget netgroup från paketet
ng-utils, ett alternativ:
#!/bin/sh PATH=/usr/sbin:$PATH export PATH netgroup -h shutdown-at-night-hosts
För att komma åt maskiner bakom en brandvägg från Internet, överväg att
installera paketet autossh. Det kan
användas för att sätta upp en SSH-tunnel till en maskin på Internet som du
har tillgång till. Från den maskinen kan du komma åt servern bakom
brandväggen via SSH-tunneln.
I standardinstallationen körs alla tjänster på huvudservern med värdnamnet tjener. För att förenkla flytt av vissa tjänster till en annan dator finns installationsprofilen minimal. En dator som installeras med profilen ingår i Debian Edu-nätverket men kör (ännu) inga tjänster.
Detta är de steg som krävs för att konfigurera en maskin som är avsedd för vissa tjänster:
välj den Minimala profilen under installationen
installera paketen för tjänsten
konfigurera tjänsten
inaktivera tjänsten på huvudservern
uppdatera DNS (viaLDAP/GOsa²) på huvudservern
FIXME: The HowTos from https://wiki.debian.org/DebianEdu/HowTo/ are either user- or developer-specific. Let's move the user-specific HowTos over here (and delete them over there)! (But first ask the authors (see the history of those pages to find them) if they are fine with moving the howto and putting it under the GPL.)
I detta kapitel beskrivs avancerade administrationsuppgifter.
I det här exemplet vill vi skapa användare i årskursgrupper med gemensamma hemkataloger för varje grupp (home0/2026, home0/2028 och så vidare). Användarna ska skapas genom CSV-import.
(som root på huvudservern
Gör de nödvändiga årgångskatalogerna
mkdir /skole/tjener/home0/2026
(som första användare i Gosa)
Avdelning
Huvudmeny: Gå till ”Katalogstruktur” och klicka på avdelningen ”Elever”. Fältet ”Bas” ska visa ”/Students”. Välj ”Skapa”/”Avdelning” i listrutan ”Åtgärder”. Fyll i fälten Namn (2026) och Beskrivning (elever som går ut 2026), och lämna fältet Bas oförändrat (det ska vara ”/Students”). Spara genom att klicka på ”OK”. Den nya avdelningen (2026) ska nu visas under /Students. Klicka på den.
Grupp
Välj ”Grupper” i huvudmenyn och sedan ”Åtgärder”/Skapa/Grupp. Ange gruppnamnet (lämna ”Bas” oförändrat; det ska vara /Students/2026) och klicka på ”OK” för att spara.
Mall
Välj ”Användare” i huvudmenyn. Ändra fältet Bas till ”Students”. Posten
NewStudent ska visas; klicka på den. Detta
är mallen ”students”, inte en verklig användare. Eftersom du måste skapa en
liknande mall (för att kunna använda CSV-import med din struktur) bör du
notera alla poster på flikarna Allmänt och POSIX. Ta gärna skärmbilder så
att du har informationen till hands när den nya mallen skapas.
Ändra nu fältet Bas till /Students/2026. Välj Skapa/Mall och börja fylla i önskade värden, först på fliken Allmänt (lägg även till den nya gruppen 2026 under Gruppmedlemskap) och lägg sedan till POSIX-kontot.
Importera användare
Välj din nya mall när du gör csv-import; att testa den med några få användare rekommenderas.
Med detta skript kan administratören skapa en mapp i varje användares hemkatalog och ställa in åtkomstbehörigheter och ägande.
I exemplet nedan, med group=teachers och permissions=2770, kan en användare lämna in en uppgift genom att spara filen i mappen ”assignments”, där lärarna har skrivbehörighet så att de kan lägga till kommentarer.
#!/bin/bash
home_path="/skole/tjener/home0"
shared_folder="assignments"
permissions="2770"
created_dir=0
for home in $(ls $home_path); do
if [ ! -d "$home_path/$home/$shared_folder" ]; then
mkdir $home_path/$home/$shared_folder
chmod $permissions $home_path/$home/$shared_folder
user=$home
group=teachers
chown $user:$group $home_path/$home/$shared_folder
((created_dir+=1))
else
echo -e "the folder $home_path/$home/$shared_folder already exists.\n"
fi
done
echo "$created_dir folders have been created"Utför dessa steg för att konfigurera en dedikerad lagringsserver för användarhemkataloger och eventuellt annan data.
Lägg till ett nytt system av typen server
med GOsa² enligt beskrivningen i kapitlet Komma
igång i denna handbok.
I detta exempel används ”nas-server.intern” som servernamn. När ”nas-server.intern” har konfigurerats kontrollerar du att NFS-exportpunkterna på den nya lagringsservern exporteras till de relevanta undernäten eller datorerna:
root@tjener:~# showmount -e nas-server
Export list for nas-server:
/storage 10.0.0.0/8
root@tjener:~#Här får allt i stamnätet åtkomst till exporten /storage. (Åtkomsten kan begränsas till medlemskap i en nätgrupp eller till enskilda IP-adresser, på samma sätt som NFS-åtkomsten begränsas i filen tjener:/etc/exports.)
Lägg till automonteringsinformation om ”nas-server.intern” i LDAP, så att alla klienter automatiskt kan montera den nya exporten när den efterfrågas.
Det går inte att göra med GOsa² eftersom en modul för automontering saknas. Använd i stället ldapvi och lägg till de nödvändiga LDAP-objekten i en textredigerare.
ldapvi --ldap-conf -ZD '(cn=admin)' -b
ou=automount,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
När redigeraren öppnas lägger du till följande LDAP-objekt längst ned i dokumentet. (Delen ”/&” i det sista LDAP-objektet är ett jokertecken som matchar allt som ”nas-server.intern” exporterar, så att enskilda monteringspunkter inte behöver anges i LDAP.)
add cn=nas-server,ou=auto.skole,ou=automount,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
objectClass: automount
cn: nas-server
automountInformation: -fstype=autofs --timeout=60 ldap:ou=auto.nas-server,ou=automount,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
add ou=auto.nas-server,ou=automount,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
objectClass: top
objectClass: automountMap
ou: auto.nas-server
add cn=/,ou=auto.nas-server,ou=automount,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
objectClass: automount
cn: /
automountInformation: -fstype=nfs,tcp,rsize=32768,wsize=32768,rw,intr,hard,nodev,nosuid,noatime nas-server.intern:/&Lägg till de relevanta posterna i tjener.intern:/etc/fstab, eftersom tjener.intern inte använder automontering för att undvika monteringsloopar:
Skapa katalogerna för monteringspunkterna med
mkdir, redigera ”/etc/fstab” efter behov
och kör mount -a för att montera de nya
resurserna.
Användarna bör nu kunna komma åt filerna på ”nas-server.intern” direkt genom att öppna katalogen ”/tjener/nas-server/storage/” i valfritt program på en arbetsstation, tunn LTSP-klient eller LTSP-server.
Det finns flera sätt att begränsa åtkomst till ssh-inloggning, några listas här.
Om inga LTSP-klienter används är en enkel lösning att skapa en ny grupp
(exempelvis sshusers) och lägga till en rad
i datorns fil /etc/ssh/sshd_config. Därefter får endast medlemmar i gruppen
sshusers ansluta till datorn via SSH,
oavsett varifrån.
Det är ganska enkelt att hantera detta fall med GOsa²:
Skapa gruppen sshusers på basnivån (där
andra grupper för systemhantering, som
gosa-admins, redan visas).
Lägg till användare i den nya gruppen
sshusers.
Lägg till AllowGroups sshusers till
/etc/ssh/sshd_config.
Exekvera service ssh restart.
Standardkonfigurationen för disklösa LTSP-klienter använder inte SSH-anslutningar. När SSH-konfigurationen har ändrats räcker det därför att uppdatera SquashFS-avbildningen på den berörda LTSP-servern.
Tunna X2Go-klienter använder SSH-anslutningar till den berörda LTSP-servern. Därför behövs en annan metod som använder PAM.
Aktivera pam_access.so i filen /etc/pam.d/sshd på LTSP-servern.
Konfigurera /etc/security/access.conf för att tillåta anslutningar för (exempel)användare alice, jane, bob och john överallt och för alla andra användare endast från de interna nätverken genom att lägga till dessa rader:
+ : alice jane bob john : ALL + : ALL : 10.0.0.0/8 192.168.0.0/24 192.168.1.0/24 - : ALL : ALL #
Om endast dedikerade LTSP-servrar används, kan nätverket 10.0.0.0/8 tas bort för att inaktivera intern SSH-inloggningsåtkomst. Notera: någon som ansluter sin box till de dedikerade LTSP-klientnätverken kommer också att få SSH-åtkomst till LTSP-servrarna.
Om X2Go-klienter anslöts till stamnätet 10.0.0.0/8 skulle situationen bli ännu mer komplicerad. Det kan då krävas en avancerad DHCP-konfiguration (i LDAP) som kontrollerar vendor-class-identifier tillsammans med en lämplig PAM-konfiguration för att kunna inaktivera interna SSH-inloggningar.
För att stödja flera språk dessa steg måste göras:
Kör dpkg-reconfigure locales (som root) och
välj språk (UTF-8-varianter).
Kör dessa kommandon som root för att installera de relaterade paketen:
apt update /usr/share/debian-edu-config/tools/install-task-pkgs /usr/share/debian-edu-config/tools/improve-desktop-l10n
Användarna kan därefter välja språk i inloggningshanteraren LightDM före
inloggningen. Detta gäller Xfce, LXDE och LXQt. GNOME och KDE har egna
interna verktyg för region- och språkinställningar; använd dem. MATE
använder Arctica-greeter ovanpå LightDM och saknar språkval. Kör
apt purge arctica-greeter för att använda
LightDM:s vanliga inloggningsskärm.
libdvdcss behövs för att spela de flesta kommersiella DVD-skivor. Av
juridiska skäl ingår det inte i Debian (Edu). Om du lagligen har tillåtelse
att använda det kan du bygga dina egna lokala paket genom att använda dig av
libdvd-pkg Debian paketet; se till att
contrib är aktiverat i
/etc/apt/sources.list.
apt update apt install libdvd-pkg
Svara på debconf-frågorna och kör sedan dpkg-reconfigure
libdvd-pkg.
En generisk term för både tunna klienter och disklösa arbetsstationer är LTSP klient.
Från och med Bullseye är LTSP ganska annorlunda från de tidigare
versionerna. Detta gäller både installation och underhåll.
En viktig skillnad är att SquashFS-avbildningen för disklösa arbetsstationer nu som standard skapas från LTSP-serverns filsystem. På en kombinerad server sker detta vid den första starten och tar en stund.
Tunna klienter är inte längre en del av LTSP. Debian Edu använder X2Go för att fortfarande stödja användning av tunna klienter.
Om en separat eller ytterligare LTSP-server används är den information som krävs för att konfigurera LTSP-klientmiljön inte fullständig vid installationen. Konfigurationen kan göras när systemet har lagts till med GOsa².
För information om LTSP rent generellt, se hemsidan. På system med
LTSP-server profilen, man
ltsptillhandahåller mer information.
Observera att verktyget ltsp från LTSP måste användas
försiktigt. Exempelvis går det inte att skapa SquashFS-avbildningen med
ltsp image / på Debian-datorer, eftersom
dessa som standard har en separat /boot-partition. ltsp
ipxe skapar inte iPXE-menyn korrekt på grund av Debian Edus
stöd för tunna klienter, och ltsp initrd
skulle helt förstöra starten av LTSP-klienterna.
Verktyget debian-edu-ltsp-install är ett
omslagsskript för ltsp image,
ltsp initrd och ltsp
ipxe. Det används för att installera och konfigurera stöd
för disklösa arbetsstationer och tunna klienter (både 64- och
32-bitarsdatorer). Se man
debian-edu-ltsp-install eller skriptets innehåll för att
förstå hur det fungerar. All konfiguration finns i själva skriptet
(HERE-dokument) för att underlätta platsspecifika anpassningar.
Exempel på hur man använder wrapper-skript debian-edu-ltsp-instal:
debian-edu-ltsp-install --diskless_workstation
yes uppdaterar SquashFS-avbildningen för disklösa
arbetsstationer (serverns filsystem).
debian-edu-ltsp-install --diskless_workstation yes
--thin_type bare skapar stöd för disklösa arbetsstationer
och tunna 64-bitarsklienter.
debian-edu-ltsp-install --arch i386 --thin_type
bare skapar ytterligare stöd för tunna 32-bitarsklienter
(chroot och SquashFS-avbildning).
Förutom bare (det minsta systemet för tunna klienter) finns alternativen display och desktop. Typen display har en avstängningsknapp. Typen desktop kör Firefox ESR i kioskläge direkt på klienten (vilket kräver mer lokalt RAM-minne och processorkraft men minskar serverbelastningen).
Verktyget debian-edu-ltsp-ipxe är ett
omslagsskript för ltsp ipxe. Det
säkerställer att filen /srv/tftp/ltsp/ltsp.ipxe är anpassad för Debian
Edu. Kommandot måste köras när iPXE-menyrelaterade inställningar (som menyns
tidsgräns eller förvalda startalternativ) i avsnittet [server] i
/etc/ltsp/ltsp.conf har ändrats.
Verktyget debian-edu-ltsp-initrd är ett
omslagsskript för ltsp initrd. Det
säkerställer att en användningsspecifik initrd (/srv/tftp/ltsp/ltsp.img)
skapas och därefter flyttas till den katalog som hör till
användningsområdet. Kommandot måste köras när avsnittet [clients] i
/etc/ltsp/ltsp.conf har ändrats.
Verktyget debian-edu-ltsp-chroot ersätter verktyget ltsp-chroot som levererades med LTSP5. Det används för att köra kommandon i en angiven LTSP-chroot, exempelvis för att installera, uppgradera och ta bort paket.
Disklös arbetsstation
En disklös arbetsstation kör all programvara lokalt. Klientdatorerna startar direkt från LTSP-servern utan någon lokal hårddisk. Programvaran administreras och underhålls på LTSP-servern men körs på de disklösa arbetsstationerna. Även hemkataloger och systeminställningar lagras på servern. Disklösa arbetsstationer är ett utmärkt sätt att återanvända äldre, men kraftfull, maskinvara med samma låga underhållskostnader som för tunna klienter.
Till skillnad från arbetsstationer körs disklösa arbetsstationer utan att behöva lägga till dem med GOsa².
Tunn klient
Med en tunn klient kan en vanlig dator fungera som en (X-)terminal där all programvara körs på LTSP-servern. Datorn startas då via PXE utan att använda en lokal hårddisk, och LTSP-servern måste vara en kraftfull dator.
Debian Edu stöder fortfarande användningen av tunna klienter för att möjliggöra användningen av mycket gammal hårdvara.
Eftersom tunna klienter använder X2Go bör användarna inaktivera komposition
för att undvika bildartefakter. I standardfallet (skrivbordsmiljön Xfce):
Inställningar -> Fönsterhanterarjusteringar -> Komposition.
LTSP klient fastprogramvara
LTSP-klienten kan inte starta om dess nätverksgränssnitt kräver icke-fri fast programvara. En PXE-installation kan användas för felsökning av nätverksstart. Om Debians installationsprogram klagar på att filen XXX.bin saknas måste den icke-fria fasta programvaran läggas till i LTSP-serverns initrd.
Fortsätt så här på LTSP-servern:
Hämta först information om paket med fast programvara genom att köra:
apt update && apt search ^firmware-
Ta reda på vilket paket som måste installeras för nätverksgränssnittet eller nätverksgränssnitten. Det är troligen firmware-linux. Kör:
apt -y -q install firmware-linux
Uppdatera SquashFS-avbilden för disklösa arbetsstationer, kör:
debian-edu-ltsp-install --diskless_workstation yes
Om X2Go tunna klienter används, kör:
/usr/share/debian-edu-config/tools/ltsp-addfirmware -h
och fortsätt enligt användningsinformationen.
Uppdatera sedan SquashFS-avbilden; t.ex. för /srv/ltsp/x2go-bare-amd64 chroot, kör:
ltsp image x2go-bare-amd64
Varje LTSP-server har två ethernet gränssnitt: ett konfigurerat i 10.0.0.0/8-subnätet (som delas med huvudservern) och ett annat som bildar ett lokalt subnät (ett separat subnät för varje LTSP-server).
I båda fallen kan disklös arbetsstation eller tunn klient väljas i iPXE-menyn. Efter fem sekunder startar datorn som en disklös arbetsstation.
Både det förvalda alternativet i iPXE-startmenyn och dess förvalda tidsgräns
kan konfigureras i
/etc/ltsp/ltsp.conf. Värdet
-1 döljer menyn. Kör
debian-edu-ltsp-ipxe för att verkställa
ändringarna.
192.168.0.0/24 är det förvalda LTSP-klientnätverket när en dator installeras
med LTSP-profilen. Om många LTSP-klienter används, eller om olika
LTSP-servrar ska tillhandahålla både i386- och amd64-chrootmiljöer, kan även
det andra förkonfigurerade nätverket 192.168.1.0/24 användas. Redigera filen
/etc/network/interfaces och anpassa
inställningarna för eth1. Använd ldapvi
eller någon annan LDAP-redigerare för att granska DNS- och
DHCP-konfigurationen.
För att skapa chroot och SquashFS avbild, kör:
debian-edu-ltsp-install --arch i386 --thin_type bare
Mer information om typer av tunna klienter finns i man
debian-edu-ltsp-install.
Kör man ltsp.conf för att ta en titt på
tillgängliga konfigurationsalternativ. Eller läs den online: https://ltsp.org/man/ltsp.conf/
Lägg till konfigurationsobjekt i avsnittet /etc/ltsp/ltsp.conf [klienter]. För att ändringarna ska träda i kraft, kör:
debian-edu-ltsp-initrd
LTSP tunna klienter använder nätverksljud för att överföra ljud från servern till klienterna.
LTSP disklösa arbetsstationer hanterar ljud lokalt.
När användare sätter in en USB-enhet eller DVD/CD-ROM i en disklös arbetsstation, visas en motsvarande ikon på skrivbordet, vilket ger tillgång till innehållet som på en arbetsstation.
När användare ansluter ett USB-minne till en tunn X2Go-klient av typen bare (standardinstallationen med kombinerad server) monteras mediet så snart den befintliga mappikonen på Xfce-skrivbordet dubbelklickas. Beroende på mediets innehåll kan det ta en stund innan innehållet visas i filhanteraren.
Anslut skrivaren till LTSP-klientmaskinen (både USB och parallellport stöds).
Konfigurera LTSP-klienten med GOsa2 för att använda en fast IP-adress.
Konfigurera skrivaren via webbgränssnittet
https://www.intern:631 på
huvudservern. Välj nätverksskrivartypen AppSocket/HP
JetDirect (för alla skrivare oavsett märke eller modell)
och ange socket://<LTSP client
ip>:9100 som anslutnings-URI.
PXE står för Preboot eXecution Environment. Debian Edu använder numera implementationen iPXE för enklare integration med LTSP.
Alternativet för systeminstallationer i iPXE-menyn skapas av skriptet
debian-edu-pxeinstall. Vissa inställningar
kan åsidosättas genom att ange ersättningsvärden i filen
/etc/debian-edu/pxeinstall.conf.
PXE-installationen ärver språk, tangentbordslayout och spegelinställningar
från installationen av huvudservern. Övriga frågor ställs under
installationen (profil, deltagande i popcon, partitionering och
root-lösenord). För att undvika frågorna kan filen
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat
ändras så att den innehåller förvalda svar på debconf-värden. Några exempel
på tillgängliga debconf-värden finns redan som kommentarer i
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat.
Ändringarna går förlorade när
debian-edu-pxeinstall används för att
återskapa PXE-installationsmiljön. För att lägga till debconf-värden i
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat
när miljön återskapas med
debian-edu-pxeinstall skapar du filen
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat.local
med de ytterligare debconf-värdena.
Mer information om hur man modiferar PXE installationer kan hittas i Installations kapitlet.
För att lägga till anpassade arkiv lägg till något som detta till
/etc/debian-edu/www/debian-edu-install.dat.local:
d-i apt-setup/local1/repository string http://example.org/debian stable main contrib non-free d-i apt-setup/local1/comment string Example Software Repository d-i apt-setup/local1/source boolean true d-i apt-setup/local1/key string http://example.org/key.asc
och kör sedan
/usr/sbin/debian-edu-pxeinstall en gång.
Paketet debian-edu-config innehåller ett verktyg som hjälper till att ändra
nätverket från 10.0.0.0/8 till något annat. Se
/usr/share/debian-edu-config/tools/subnet-change.
Verktyget är avsett att användas på huvudservern direkt efter installationen
för att uppdatera LDAP och andra filer som måste redigeras när undernätet
ändras.
Observera att det inte fungerar att byta till något av de undernät som redan
används på andra håll i Debian Edu. 192.168.0.0/24 och 192.168.1.0/24 är
redan konfigurerade som LTSP-klientnätverk. Ett byte till dessa undernät
kräver manuell redigering av konfigurationsfiler för att ta bort dubbla
poster.
There is no easy way to change the DNS domain name. Changing it would
require changes to both the LDAP structure and several files in the main
server file system. There is also no easy way to change the host and DNS
name of the main server (tjener.intern). To do so would also require
changes to LDAP and files in the main server and client file system. In
both cases the Kerberos setup would have to be changed, too. ` By default,
machines/clients on the Debian Edu network might be allowed but not
registered as systems in GOsa². If it is necessary to allow only registered
clients, use the HTTP_HOST option in RewriteRule of apache2 configuration
instead of the invalid SERVER_ADDRESS (see this merge request for details:
https://salsa.debian.org/debian-edu/debian-edu-config/-/merge_requests/43).
Välja LTSP-serverprofilen eller den kombinerade serverprofilen installerar också xrdp och x2goserver -paketen.
Xrdp använder Remote Desktop Protocol för att visa en grafisk inloggning för en fjärrklient. Microsoft Windows-användare kan ansluta till LTSP-servern där xrdp körs utan att installera ytterligare programvara. De startar helt enkelt Anslutning till fjärrskrivbord på Windows-datorn och ansluter.
Dessutom kan xrdp ansluta till en VNC-server eller en annan RDP-server.
Xrdp saknar ljudstöd. Följande skript kan användas för att kompilera eller kompilera om de nödvändiga modulerna. Observera att den som kör skriptet måste vara root eller medlem i gruppen sudo. Dessutom måste /etc/apt/sources.list innehålla en giltig deb-src-rad.
#!/bin/bash
set -e
if [[ $UID -ne 0 ]] ; then
if ! groups | egrep -q sudo ; then
echo "ERROR: You need to be root or a sudo group member."
exit 1
fi
fi
if ! egrep -q ^deb-src /etc/apt/sources.list ; then
echo "ERROR: Make sure /etc/apt/sources.list contains a deb-src line."
exit 1
fi
TMP=$(mktemp -d)
PULSE_UPSTREAM_VERSION="$(dpkg-query -W -f='${source:Upstream-Version}' pulseaudio)"
XRDP_UPSTREAM_VERSION="$(dpkg-query -W -f='${source:Upstream-Version}' xrdp)"
sudo apt -q update
sudo apt -q install dpkg-dev
cd $TMP
apt -q source pulseaudio xrdp
sudo apt -q build-dep pulseaudio xrdp
cd pulseaudio-$PULSE_UPSTREAM_VERSION/
./configure
cd $TMP/xrdp-$XRDP_UPSTREAM_VERSION/sesman/chansrv/pulse/
sed -i 's/^PULSE/#PULSE/' Makefile
sed -i "/#PULSE_DIR/a \
PULSE_DIR = $TMP/pulseaudio-$PULSE_UPSTREAM_VERSION" Makefile
make
sudo cp *.so /usr/lib/pulse-$PULSE_UPSTREAM_VERSION/modules/
sudo chmod 644 /usr/lib/pulse-$PULSE_UPSTREAM_VERSION/modules/module-xrdp*
sudo service xrdp restartMed X2Go kan du komma åt ett grafiskt skrivbord på LTSP-servern via både långsamma och snabba anslutningar från en dator med Linux, Windows eller macOS. Ytterligare programvara krävs på klientsidan. Mer information finns på X2Go-wikin.
Observera att paketet killer helst bör tas
bort från LTSP-servern om X2Go används. Se 890517.
freerdp-x11 är installerat som standard och
kan prata RDP och VNC.
RDP - det enklaste sättet att komma åt Windows terminalserver. Ett
alternativt klientpaket är rdesktop.
VNC-klient (Virtual Network Computer) ger åtkomst till Skolelinux på
distans. Ett alternativt klientpaket är
xvncviewer.
x2goclient är en grafisk klient för
X2Go-systemet (installeras inte som standard). Den kan användas för att
ansluta till pågående sessioner och starta nya.
Servern freeRADIUS kan användas för säkra
nätverksanslutningar. Installera paketen freeradius och
winbind på huvudservern och kör
/usr/share/debian-edu-config/tools/setup-freeradius-server
för att skapa en grundläggande platsspecifik konfiguration. Då aktiveras
metoderna EAP-TTLS/PAP och PEAP-MSCHAPV2. All konfiguration finns i själva
skriptet för att underlätta platsspecifika anpassningar. Mer information
finns på freeRADIUS webbplats.
Ytterligare konfiguration behövs för att
aktivera/inaktivera åtkomstpunkter via en delad hemlighet (/etc/freeradius/3.0/clients.conf).
tillåt/neka trådlös åtkomst med hjälp av LDAP-grupper (/etc/freeradius/3.0/users).
kombinera åtkomstpunkter till dedikerade grupper (/etc/freeradius/3.0/huntgroups)
Slutanvändarnas enheter måste konfigureras korrekt och vara PIN-skyddade för
användning av EAP-metoder (802.1x). Användarna bör också lära sig att
installera freeradius CA-certifikat på sina enheter för att säkerställa att
de ansluter till rätt server. Då kan deras lösenord inte fångas upp av en
skadlig server. Det platsspecifika certifikatet finns i det interna
nätverket.
https://www.intern/freeradius-ca.pem (för slutanvändare som kör Linux)
https://www.intern/freeradius-ca.crt (Linux, Android)
https://www.intern/freeradius-ca.der (macOS, iOS, iPadOS, Windows)
Observera att konfigurationen av slutanvändarnas enheter blir en verklig utmaning på grund av den stora variationen av enheter. För Windows-enheter kan ett installationsskript skapas och för Apple-enheter en mobileconfig-fil. I båda fallen kan freeRADIUS CA-certifikat integreras, men operativsystemsspecifika verktyg krävs för att skapa filerna.
För att kunna använda pGina eller någon annan autentiseringstjänst från tredje part behöver du ett särskilt användarkonto som används för sökningar i LDAP.
Lägg till en särskild användare, exempelvis pguser med lösenordet pwd.777, på webbplatsen https://www/gosa.
Hämta och installera pGina 3.9.9.12 som ett vanligt program. Kontrollera att LDAP-insticksmodulen finns i pGinas mapp för insticksmoduler:
C:\Program Files\pGina.fork\Plugins\pGina.Plugin.Ldap.dll
Med Debian Edu-inställningarna ansluter LDAP via SSL på port 636.
De nödvändiga inställningarna i pGinas LDAP-insticksmodul anges nedan.
(dessa lagras i HKEY_LOCAL_MACHINE\SOFTWARE\pGina3.fork\Plugins\0f52390b-c781-43ae-bd62-553c77fa4cf7).
LDAP-värd(ar): 10.0.2.2 (eller andra värdar, med blanksteg som avgränsare)
LDAP-port: 636 (för SSL-anslutning)
Timeout: 10
Använd SSL: JA (kryssa i kryssrutan)
Starta TLS: NEJ (kryssa inte i kryssrutan)
Validera servercertifikat: NEJ (kryssa inte i kryssrutan)
Sök-DN: uid=pguser,ou=people,ou=Students,dc=skole,dc=skolelinux,dc=no
("pguser" är en användare som ska autentiseras i LDAP för att söka användare i en inloggningssession)
Söklösenord: pwd.777 (detta är "pguser"-lösenordet)
Fliken Bindning:
Tillåt tomma lösenord: NEJ
Sök efter DN: JA (markera kryssrutan)
Sökfilter: (&(uid=%u)(objectClass=person))
Standard: Tillåt
Neka när LDAP-autentisering misslyckas: JA (kryss i kryssrutan)
Tillåt när servern inte kan nås: NEJ (kryssa inte i kryssrutan, valfritt)
LDAP: Verifiering [v], Auktorisering [v], Gateway[v], Ändra lösenord [_]
Lokal dator: Autentisering [v], Gateway [v] (markera endast dessa två kryssrutor)
Autentisering: LDAP, lokal maskin
Gateway: LDAP, lokal maskin
Källor:
Samba är nu konfigurerat som en fristående server med
modernt stöd för SMB2/SMB3 och aktiverade användardelningar. Se
/etc/samba/smb-debian-edu.conf på
huvudservern. Därmed kan även användare utan administratörsbehörighet
tillhandahålla delningar.
För platsspecifika ändringar kopierar du /usr/share/debian-edu-config/smb.conf.edu-site till katalogen /etc/samba. Inställningarna i smb.conf.edu-site åsidosätter inställningarna i smb-debian-edu.conf.
Vänligen notera:
Som standard är hemkataloger skrivskyddade. Detta kan ändras i /etc/samba/smb.conf.edu-site.
Samba-lösenord lagras med smbpasswd och
uppdateras om ett lösenord ändras med GOsa².
För att tillfälligt inaktivera en användares Samba-konto kör du
smbpasswd -d <username>. Kontot
aktiveras igen med smbpasswd -e
<username>.
Att köra chown root:teachers
/var/lib/samba/usershares på huvudservern kommer att
inaktivera användardelning för 'studenter'.
Enheter med Linux, Android, macOS, iOS, iPadOS, Chrome OS eller Windows kan ansluta till användarens hemkatalog och till ytterligare platsspecifika delningar, om sådana har konfigurerats. Android-enheter behöver exempelvis en filhanterare med stöd för SMB2/SMB3, ibland kallat LAN-åtkomst. X-plore eller Total Commander med LAN-insticksmodulen kan vara lämpliga val.
Använd \\tjener\<username> eller
smb://tjener/<username> för att komma
åt hemkatalogen.
Alla Debian-paket som nämns i detta avsnitt kan installeras genom att köra
apt install <package> (som root).
stable/education-development är ett metapaket som är beroende av många programmeringsverktyg. Observera att installationen av paketet kräver nästan 2 GiB diskutrymme. Mer information, exempelvis om du endast vill installera några paket, finns på sidan Debian Edu Development packages.
Varning: kontrollera vilka lagar som
gäller för övervakning och begränsning av datoranvändares aktiviteter där du
befinner dig.
Some schools use control tools like Epoptes or Veyon to supervise their students. See also: Epoptes Homepage and Veyon Homepage.
Vissa skolor använder Squidguard eller e2guardian för att begränsa internetåtkomst.
Varje användare ska ändra sitt lösenord genom att använda GOsa2. För att
göra det, använd bara en webbläsare och gå till
https://www/gosa/.
Använda GOsa2 för att ändra lösenordet säkerställer att lösenord för Kerberos (krbPrincipalKey), LDAP (userPassword) och Samba är desamma.
Ändra lösenord med PAM fungerar också på GDM inloggningsprompten, men detta kommer bara att uppdatera Kerberos lösenord, och inte Samba och GOsa2 (LDAP) lösenord. Så efter att du ändrat ditt lösenord på inloggningsprompten, bör du verkligen ändra det med GOsa2.
Fristående Java-program stöds direkt av Java-körtidsmiljön OpenJDK.
Alla användare kan skicka och ta emot e-post inom det interna
nätverket. Certifikat tillhandahålls för TLS-säkrade anslutningar. För att
tillåta e-post utanför det interna nätverket måste administratören
konfigurera e-postservern exim4 efter de
lokala förhållandena, med början genom att köra
dpkg-reconfigure exim4-config.
Alla användare som vill använda Thunderbird måste konfigurera programmet enligt följande. För användaren med användarnamnet jdoe är den interna e-postadressen jdoe@postoffice.intern.
Starta Thunderbird
Klicka på ”Hoppa över detta och använd min befintliga e-postadress”.
Skriv in din mailadress
Ange inte ditt lösenord eftersom Kerberos enkel inloggning kommer att användas
Klicka på 'Fortsätt'
För både IMAP och SMTP bör inställningarna vara ”STARTTLS” och ”Kerberos/GSSAPI”; justera om de inte upptäcks automatiskt
Klicka på 'Klar'
För det mesta är utvecklarnas e-postlista vårt huvudsakliga kommunikationsmedium. Vi har också kanalen #debian-edu på irc.debian.org och ibland fysiska sammankomster där vi träffas personligen.
Ett bra sätt att följa vad som händer i utvecklingen av Debian Edu är att prenumerera på e-postlistan för kodändringar.
Debian Edu använder Debians felrapporteringssystem (BTS). Där kan du läsa befintliga felrapporter och önskemål om funktioner eller skapa nya. Rapportera alla fel mot paketet debian-edu-config. Mer information om felrapportering i Debian Edu finns i Så rapporterar du fel.
Detta dokument behöver din hjälp! Framför allt är det ännu inte färdigt. När du läser det kommer du att hitta flera FIXME-markeringar i texten. Om du vet något om det som behöver förklaras där får du gärna dela med dig av dina kunskaper.
Textens källa är en wiki som kan redigeras med en vanlig webbläsare. Gå till https://wiki.debian.org/DebianEdu/Documentation/Trixie/ för att enkelt bidra. Observera att ett användarkonto krävs för att redigera sidorna. Du kan först behöva skapa ett wiki-användarkonto.
Ett annat mycket bra sätt att bidra och hjälpa användare är att översätta programvara och dokumentation. Information om hur detta dokument översätts finns i bokens kapitel om översättningar. Hjälp gärna till med översättningen av boken!
https://lists.debian.org/debian-edu – sändlista för support
#debian-edu på irc.debian.org – en IRC-kanal som främst handlar om utveckling. Förvänta dig inte support i realtid, även om det ofta förekommer.
https://lists.debian.org/debian-edu-german – e-postlista för support
#skolelinux.de på irc.debian.org - IRC-kanal för att stödja tyska användare
https://lists.debian.org/debian-edu-french – e-postlista för support
Listor över företag som erbjuder professionell support finns på https://wiki.debian.org/DebianEdu/Help/ProfessionalHelp.
Ny version av Debians installationsprogram från Debian Trixie. Mer information finns i dess installationshandbok.
inklusive information om non-free-firmware,
som är en ny sektion utöver de välkända sektionerna
main,
contrib och
non-free.
Nytt grafiskt material baserat på temat Ceratopsian, som är standardtemat för Debian 13 Trixie.
Allt som är nytt i Debian 13 Trixie, till exempel:
Linuxkärna 6.12
Skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 5.162, GNOME 43, Xfce 4.18, LXDE 11 och MATE 1.26
LibreOffice 7.4
GOsa² 2.8
Utbildningsverktygslådan GCompris 25.0
Musikskaparen Rosegarden 24.12
LTSP 23.02
Debian Trixie innehåller fler än 59 000 paket som kan installeras.
Mer information om Debian 13 Trixie finns i versionsfakta och installationshandboken.
Under installationen är profilvalssidan tillgänglig på 29 språk, varav 22 är helt översatta.
Handboken för Debian Edu Trixie är översatt till förenklad kinesiska, danska, nederländska, franska, tyska, italienska, japanska, norska (bokmål), brasiliansk portugisiska, europeisk portugisiska, spanska, rumänska och ukrainska.
Detta dokument har skrivits och upphovsrätten innehas av Holger Levsen (2007–2024), Petter Reinholdtsen (2001–2014), Daniel Heß (2007), Patrick Winnertz (2007), Knut Yrvin (2007), Ralf Gesellensetter (2007), Ronny Aasen (2007), Morten Werner Forsbring (2007), Bjarne Nielsen (2007, 2008), Nigel Barker (2007), José L. Redrejo Rodríguez (2007), John Bildoy (2007), Joakim Seeberg (2008), Jürgen Leibner (2009–2014), Oded Naveh (2009), Philipp Hübner (2009, 2010), Andreas Mundt (2010), Olivier Vitrat (2010, 2012), Vagrant Cascadian (2010), Mike Gabriel (2011), Justin B Rye (2012), David Prévot (2012), Wolfgang Schweer (2012–2024), Bernhard Hammes (2012), Joe Hansen (2015), Serhii Horichenko (2022) och Guido Berhörster (2023). Det ges ut under GPL2 eller en senare version. Mycket nöje!
Om du lägger till innehåll, gör det endast om du själv är upphovspersonen. Du måste ge ut innehållet på samma villkor! Lägg därefter till ditt namn här och ge ut det under licensen ”GPL v2 eller en senare version”.
Det finns en översikt på nätet över paketerade översättningar som uppdateras ofta.
Liksom i många projekt för fri programvara lagras översättningarna av detta
dokument i PO-filer. Mer information om processen finns i
/usr/share/doc/debian-edu-doc/README.debian-edu-trixie-manual-translations.
De flesta språkgrupper har valt att översätta via Weblate. Mer information finns på https://hosted.weblate.org/projects/debian-edu-documentation/debian-edu-trixie/.
Rapportera eventuella problem.
Copyright (C) 2007–2024 Holger Levsen < holger@layer-acht.org > och andra. En fullständig lista över upphovsrättsinnehavare finns i avsnittet Upphovsrätt.
This program is free software; you can redistribute it and/or modify it under the terms of the GNU General Public License as published by the Free Software Foundation; either version 2 of the License, or (at your option) any later version.
This program is distributed in the hope that it will be useful, but WITHOUT ANY WARRANTY; without even the implied warranty of MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. See the GNU General Public License for more details.
Version 2, June 1991
Copyright (C) 1989, 1991 Free Software Foundation, Inc. 51 Franklin Street, Fifth Floor, Boston, MA 02110-1301, USA. Everyone is permitted to copy and distribute verbatim copies of this license document, but changing it is not allowed.
0. This License applies to any program or other work which contains a notice placed by the copyright holder saying it may be distributed under the terms of this General Public License. The "Program", below, refers to any such program or work, and a "work based on the Program" means either the Program or any derivative work under copyright law: that is to say, a work containing the Program or a portion of it, either verbatim or with modifications and/or translated into another language. (Hereinafter, translation is included without limitation in the term "modification".) Each licensee is addressed as "you".
Activities other than copying, distribution and modification are not covered by this License; they are outside its scope. The act of running the Program is not restricted, and the output from the Program is covered only if its contents constitute a work based on the Program (independent of having been made by running the Program). Whether that is true depends on what the Program does.
1. You may copy and distribute verbatim copies of the Program's source code as you receive it, in any medium, provided that you conspicuously and appropriately publish on each copy an appropriate copyright notice and disclaimer of warranty; keep intact all the notices that refer to this License and to the absence of any warranty; and give any other recipients of the Program a copy of this License along with the Program.
You may charge a fee for the physical act of transferring a copy, and you may at your option offer warranty protection in exchange for a fee.
2. You may modify your copy or copies of the Program or any portion of it, thus forming a work based on the Program, and copy and distribute such modifications or work under the terms of Section 1 above, provided that you also meet all of these conditions:
a) You must cause the modified files to carry prominent notices stating that you changed the files and the date of any change.
b) You must cause any work that you distribute or publish, that in whole or in part contains or is derived from the Program or any part thereof, to be licensed as a whole at no charge to all third parties under the terms of this License.
c) If the modified program normally reads commands interactively when run, you must cause it, when started running for such interactive use in the most ordinary way, to print or display an announcement including an appropriate copyright notice and a notice that there is no warranty (or else, saying that you provide a warranty) and that users may redistribute the program under these conditions, and telling the user how to view a copy of this License. (Exception: if the Program itself is interactive but does not normally print such an announcement, your work based on the Program is not required to print an announcement.)
These requirements apply to the modified work as a whole. If identifiable sections of that work are not derived from the Program, and can be reasonably considered independent and separate works in themselves, then this License, and its terms, do not apply to those sections when you distribute them as separate works. But when you distribute the same sections as part of a whole which is a work based on the Program, the distribution of the whole must be on the terms of this License, whose permissions for other licensees extend to the entire whole, and thus to each and every part regardless of who wrote it.
Thus, it is not the intent of this section to claim rights or contest your rights to work written entirely by you; rather, the intent is to exercise the right to control the distribution of derivative or collective works based on the Program.
In addition, mere aggregation of another work not based on the Program with the Program (or with a work based on the Program) on a volume of a storage or distribution medium does not bring the other work under the scope of this License.
3. You may copy and distribute the Program (or a work based on it, under Section 2) in object code or executable form under the terms of Sections 1 and 2 above provided that you also do one of the following:
a) Accompany it with the complete corresponding machine-readable source code, which must be distributed under the terms of Sections 1 and 2 above on a medium customarily used for software interchange; or,
b) Accompany it with a written offer, valid for at least three years, to give any third party, for a charge no more than your cost of physically performing source distribution, a complete machine-readable copy of the corresponding source code, to be distributed under the terms of Sections 1 and 2 above on a medium customarily used for software interchange; or,
c) Accompany it with the information you received as to the offer to distribute corresponding source code. (This alternative is allowed only for noncommercial distribution and only if you received the program in object code or executable form with such an offer, in accord with Subsection b above.)
The source code for a work means the preferred form of the work for making modifications to it. For an executable work, complete source code means all the source code for all modules it contains, plus any associated interface definition files, plus the scripts used to control compilation and installation of the executable. However, as a special exception, the source code distributed need not include anything that is normally distributed (in either source or binary form) with the major components (compiler, kernel, and so on) of the operating system on which the executable runs, unless that component itself accompanies the executable.
If distribution of executable or object code is made by offering access to copy from a designated place, then offering equivalent access to copy the source code from the same place counts as distribution of the source code, even though third parties are not compelled to copy the source along with the object code.
4. You may not copy, modify, sublicense, or distribute the Program except as expressly provided under this License. Any attempt otherwise to copy, modify, sublicense or distribute the Program is void, and will automatically terminate your rights under this License. However, parties who have received copies, or rights, from you under this License will not have their licenses terminated so long as such parties remain in full compliance.
5. You are not required to accept this License, since you have not signed it. However, nothing else grants you permission to modify or distribute the Program or its derivative works. These actions are prohibited by law if you do not accept this License. Therefore, by modifying or distributing the Program (or any work based on the Program), you indicate your acceptance of this License to do so, and all its terms and conditions for copying, distributing or modifying the Program or works based on it.
6. Each time you redistribute the Program (or any work based on the Program), the recipient automatically receives a license from the original licensor to copy, distribute or modify the Program subject to these terms and conditions. You may not impose any further restrictions on the recipients' exercise of the rights granted herein. You are not responsible for enforcing compliance by third parties to this License.
7. If, as a consequence of a court judgment or allegation of patent infringement or for any other reason (not limited to patent issues), conditions are imposed on you (whether by court order, agreement or otherwise) that contradict the conditions of this License, they do not excuse you from the conditions of this License. If you cannot distribute so as to satisfy simultaneously your obligations under this License and any other pertinent obligations, then as a consequence you may not distribute the Program at all. For example, if a patent license would not permit royalty-free redistribution of the Program by all those who receive copies directly or indirectly through you, then the only way you could satisfy both it and this License would be to refrain entirely from distribution of the Program.
If any portion of this section is held invalid or unenforceable under any particular circumstance, the balance of the section is intended to apply and the section as a whole is intended to apply in other circumstances.
It is not the purpose of this section to induce you to infringe any patents or other property right claims or to contest validity of any such claims; this section has the sole purpose of protecting the integrity of the free software distribution system, which is implemented by public license practices. Many people have made generous contributions to the wide range of software distributed through that system in reliance on consistent application of that system; it is up to the author/donor to decide if he or she is willing to distribute software through any other system and a licensee cannot impose that choice.
This section is intended to make thoroughly clear what is believed to be a consequence of the rest of this License.
8. If the distribution and/or use of the Program is restricted in certain countries either by patents or by copyrighted interfaces, the original copyright holder who places the Program under this License may add an explicit geographical distribution limitation excluding those countries, so that distribution is permitted only in or among countries not thus excluded. In such case, this License incorporates the limitation as if written in the body of this License.
9. The Free Software Foundation may publish revised and/or new versions of the General Public License from time to time. Such new versions will be similar in spirit to the present version, but may differ in detail to address new problems or concerns.
Each version is given a distinguishing version number. If the Program specifies a version number of this License which applies to it and "any later version", you have the option of following the terms and conditions either of that version or of any later version published by the Free Software Foundation. If the Program does not specify a version number of this License, you may choose any version ever published by the Free Software Foundation.
10. If you wish to incorporate parts of the Program into other free programs whose distribution conditions are different, write to the author to ask for permission. For software which is copyrighted by the Free Software Foundation, write to the Free Software Foundation; we sometimes make exceptions for this. Our decision will be guided by the two goals of preserving the free status of all derivatives of our free software and of promoting the sharing and reuse of software generally.
NO WARRANTY
11. BECAUSE THE PROGRAM IS LICENSED FREE OF CHARGE, THERE IS NO WARRANTY FOR THE PROGRAM, TO THE EXTENT PERMITTED BY APPLICABLE LAW. EXCEPT WHEN OTHERWISE STATED IN WRITING THE COPYRIGHT HOLDERS AND/OR OTHER PARTIES PROVIDE THE PROGRAM "AS IS" WITHOUT WARRANTY OF ANY KIND, EITHER EXPRESSED OR IMPLIED, INCLUDING, BUT NOT LIMITED TO, THE IMPLIED WARRANTIES OF MERCHANTABILITY AND FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. THE ENTIRE RISK AS TO THE QUALITY AND PERFORMANCE OF THE PROGRAM IS WITH YOU. SHOULD THE PROGRAM PROVE DEFECTIVE, YOU ASSUME THE COST OF ALL NECESSARY SERVICING, REPAIR OR CORRECTION.
12. IN NO EVENT UNLESS REQUIRED BY APPLICABLE LAW OR AGREED TO IN WRITING WILL ANY COPYRIGHT HOLDER, OR ANY OTHER PARTY WHO MAY MODIFY AND/OR REDISTRIBUTE THE PROGRAM AS PERMITTED ABOVE, BE LIABLE TO YOU FOR DAMAGES, INCLUDING ANY GENERAL, SPECIAL, INCIDENTAL OR CONSEQUENTIAL DAMAGES ARISING OUT OF THE USE OR INABILITY TO USE THE PROGRAM (INCLUDING BUT NOT LIMITED TO LOSS OF DATA OR DATA BEING RENDERED INACCURATE OR LOSSES SUSTAINED BY YOU OR THIRD PARTIES OR A FAILURE OF THE PROGRAM TO OPERATE WITH ANY OTHER PROGRAMS), EVEN IF SUCH HOLDER OR OTHER PARTY HAS BEEN ADVISED OF THE POSSIBILITY OF SUCH DAMAGES.
END OF TERMS AND CONDITIONS
Ny version av Debians installationsprogram från Debian Bookworm. Mer information finns i dess installationshandbok.
inklusive information om non-free-firmware,
som är en ny sektion utöver de välkända sektionerna
main,
contrib och
non-free.
Nytt grafiskt material baserat på temat Emerald, som är standardtemat för Debian 12 Bookworm.
Allt som är nytt i Debian 12 bookworm, t.ex:
Linux kärna 6.1
Skrivbordsmiljöer KDE Plasma 5.27, GNOME 43, Xfce 4.18, LXDE 11, MATE 1.26
LibreOffice 7.4
GOsa² 2.8
Utbildningsverktygslåda GCompris 3.1
Musikskaparen Rosegarden 22.12
LTSP 23.01
Debian Bookworm innehåller mer än 64000 paket tillgängliga för installation.
Mer information om Debian 12 Bookworm finns i versionsfakta och installationshandboken.
Under installationen är profilvalssidan tillgänglig på 29 språk, varav 22 är helt översatta.
Handboken för Debian Edu Bookworm är översatt till förenklad kinesiska, danska, nederländska, franska, tyska, italienska, japanska, norska (bokmål), brasiliansk portugisiska, europeisk portugisiska, spanska, rumänska och ukrainska.
Följande Debian Edu-utgåvor gavs ut längre tillbaka i tiden:
Debian Edu 11 med kodnamnet Bullseye gavs ut 2021-08-14.
Debian Edu 10+edu0 med kodnamnet Buster gavs ut 2019-07-06.
Debian Edu 9+edu0 med kodnamnet Stretch gavs ut 2017-06-17.
Debian Edu 8+edu0 med kodnamnet Jessie gavs ut 2016-07-02.
Debian Edu 7.1+edu0 med kodnamnet Wheezy gavs ut 2013-09-28.
Debian Edu 6.0.7+r1 Kodnamn "Squeeze", släppt 2013-03-03.
Debian Edu 6.0.4+r0 Kodnamn "Squeeze", släppt 2012-03-11.
Debian Edu 5.0.6+edu1 Kodnamn "Lenny", släppt 2010-10-05.
Debian Edu 5.0.4+edu0 Kodnamn "Lenny", släppt 2010-02-08.
Debian Edu "3.0r1 Terra", släppt 2007-12-05.
Debian Edu "3.0r0 Terra" släppt 2007-07-22. Baserad på Debian 4.0 Etch släppt 2007-04-08.
Debian Edu 2.0, släppt 2006-03-14. Baserad på Debian 3.1 Sarge släppt 2005-06-06.
Debian Edu "1.0 Venus" release 2004-06-20. Baserad på Debian 3.0 Woody släppt 2002-07-19.
En fullständig och detaljerad översikt över äldre utgåvor finns i bilaga C i Jessie-handboken. Se även de tillhörande utgåvehandböckerna på sidan Utgåvehandböcker.